I IKT studion kan man använda sig av olika digitala verktyg för att skapa tex filmer, stop motion, podcast eller bilder. Detta kan en lärare använda under undervisningen och bedöma eleverna efter vad de skapat. En summativ bedömning är då bra att använda sig av. En uppgift som denna kan användas som en hemläxa till eleverna och de borde använda sig av de resurser skolan erbjuder dem. I denna uppgift har förmågor som kreativitet övats men också en persons engagemang i projekt.
De centrala begreppen i ämnet samhällskunskap är samhälle och individ och under dem finns det underbegrepp står det i boken Att göra tänkande synligt skriven av Sten Arevik och Ove Hartzell (s.209). I samhällskunskapsämnet framträder centrala begrepp som individ, samhälle, stat, ekonomi, politik, rättssystem, socialisation, konflikt, makt, grupper, klasser, intressen och motsättningar. Dessa begrepp används mycket inom samhällskunskapen och det är viktigt som lärare att få med dem i sin undervisning.
I boken Att göra tänkande synligt (s. 129) finns en modell som kallas praxismodellen, denna modell innehåller tre olika nivåer om begreppsbildning. Nivå C kallas den språkligt abstrakta nivån, den handlar om att människan processar ord och att människan försöker hitta sammanhang och förståelse. I nivå B som kallas den språkligt beskrivande nivån så har människan fångat verkligheten med ord och har skapat ett redskap för att hantera dessa erfarenheter. På nivå A som kallas den konkreta upplevelsenivån handlar det om direkta sinnesupplevelser och att verkligheten har blivit mer konkret. Under alla dessa nivåer står det också om undervisningsfokus, vad man under de olika nivåerna ska fokusera sig på, ett exempel är under nivå B där en ska ha fokus på fakta, stoff, beskrivningar och reproduktion. Praxismodellen har växt fram som ett redskap för undervisningen och bygger på att undervisningsteorier ska ha utgångspunkter i praktiken.
De centrala begreppen är viktiga att få med under undervisningen och därmed är det också viktigt att som lärare förstå hur elever lär sig begrepp. För att förstå hur begreppsbildning och lärande fungerar är praxismodellen ett bra redskap. De centrala begreppen i samhällskunskap är återkommande i undervisningen och därför ska man i undervisningspraktiken få med dem i undervisningen och göra de tillsynes abstrakta begreppen mer konkreta och tillämpningsbara för eleverna.
Lärande och undervisning om globala frågor är såklart viktiga i ämnet Samhällskunskap, det står i ämnesplanen att samhällskunskapsämnet ska ge eleverna chansen att bredda sina perspektiv kring människors livsvillkor och att eleverna ska lära sig om de olika konventionerna kring mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Globala frågor är viktiga i elevers lärande och deras motiv är reella, etiska, formella och pedagogiska. I samhällskunskapsämnet ska man lära ut om mänskliga rättigheter, i boken Samhällskunskapsdidaktik skriven av Sture Långström och Arja Virta (2016) (s. 231) finns ett citat från Allmänna förklaringar om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.2 och det lyder:
”Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet och fredens bevarande”.
Konventioner om mänskliga rättigheter ska föras in i undervisningen, det är viktigt som lärare att få eleverna informerade om hur de formella konventionerna är, vad mänskliga rättigheter är och vad de har för rättigheter. Det är inte överdrivet att säga att läraren har en plikt att fostra demokratiska och medvetande medborgare, och en del av detta lärandet är att få ett globalt perspektiv på världen. Kunskaper om människors livsvillkor, resursfördelning i världen, hur barn har det i olika länder och hur man kan bekämpa fattigdom är kunskaper eleven behöver ta med sig i livet, därför ska samhällskunskapsundervisningen ge dem chansen att utveckla dessa kunskaper.
Hur ska jag få in de formella konventionerna och globala frågor i undervisningen?
En ide är att försöka få in temat mänskliga rättigheter och globala frågor i många delar av undervisningstillfällena för att påminna eleverna och visa på vikten i ämnet. Att exempel när jag lär ut om nationalekonomi också prata om hur ekonomiska resurser är fördelade över världen och om människors olika ekonomiska livsvillkor. Det finns flera sätt att föra in globala frågor i Samhällskunskaps undervisningen och det är en viktig del av elevfostran.
Länk till Ämnesplanen i Samhällskunskap: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sam
Hur kan jag bedriva Eu- undervisning för mina elever?
För att lära ut om Eu och ämnen som Eu tar upp kan jag tex använda mig av olika rollspel såsom handelsspelet eller kan mina elever spela olika digitala spel som ex Plan: mitt nya hem etc. I handelspelet ska eleverna agera U och I- land och handla mellan varandra, rollspelet fokuserar sig på resursfördelning, samarbete, hur handlande mellan länder kan se ut, hur ett i- land fungerar och hur ett u- land fungerar. Spelet kan användas för att eleverna ska få en bredare förståelse hur EU fungerar och kunskaper hur länder kan handla mellan varandra.
Undervisningen om EU har varit bristfällig skriver Svenska Dagbladet, därför vill skolverket lyfta in Eu- frågorna i kursplanen för Samhällskunskap. Att arbeta med Eu- frågor under undervisningen är viktigt för att eleverna ska både lära sig om Europa Unionen men också hur viktig den är och vilken maktposition EU har. Men hur ska en lärare få in EU- frågor i lärandet?
Som blivande lärare tänker jag att man kan försöka få eleverna att använda sig av rollspel, digitala medel men att man också ska bedriva en undervisning där man ger eleverna kunskap om EU, fakta om olika frågor EU tar upp och ge eleverna ett bredare perspektiv om hur EU fungerar. För att få in Eu i undervisningen väljer nog många lärare att använda sig av rollspel och liknande, men jag själv skulle använda mig av en mer kunskapsgivande lärometod. Tex att ge eleverna olika Eu- frågor för att de ska skapa egna projekt och sedan redovisa för helklass. Eller skapa ett debattforum för eleverna att diskutera olika Eu- frågor och själva söka och granska information.
Länk till Svd artikel: https://www.svd.se/skolor-brister-i-eu-undervisning
Inom ämnet Samhällskunskap för högstadiet har man det sista nationella provet i årskurs 9, då ska eleverna visa upp deras kunskaper i ett prov som alla nationellt i årskurs 9 ska göra. I ämnet Samhällskunskap för gymnasiet har man inga nationella prov. Borde det finnas nationella prov i ämnet samhällskunskap för gymnasiet? Nej tycker jag, för att på gymnasiet läser olika program olika samhällskunskapskurser med olika fokus och nivåer, det skulle skapa orättvisare bedömning då vissa elever har lärt sig mer och andra inte.
Nationella prov kan ses som summativ bedömning, det menas att provet summerar elevernas kunskaper i ett prov. Summativ bedömning är av lärandet medans motsatsen formativ bedömning är för lärandet. Efter det nationella provet kommer provet användas som en del av lärarens hela bedömning för kursen och sedan kommer resultatet av bedömningen summeras till betygsättningen av kursen.
Det finns olika sätt att bedöma och skapa prov i ämnet samhällskunskap. I boken Samhällskunskapsdidaktik skriven av Sture Långström och Arja Virta (2016) (s. 202) säger de att ” för att vara valid bör bedömningen i samhällskunskap fokuseras på sådana saker som är relevanta för ämnets mål och främja elevens samhälleliga lärande och utveckling” det menas med att bedömning inte bara handlar om att sedan betygsätta utan också att man ska använda sig av en mer formativ bedömning för att eleverna ska utvecklas i samhällskunskapsämnet.
Det finns olika sorters prov att använda i samhällskunskapsämnet och de ser olika ut efter hur en vill bedöma tex för att skapa en holistisk bild av elevens lärande eller en analytisk bild.
Men hur ser ett bra prov ut? Det beror helt på vad och hur man vill bedöma eleverna och om man vill göra ett formativt eller ett summativt prov. Det är viktigt att när man skapar prov att ha tydliga mål, vad i kursplanen ska man använda, hur ska jag bedöma, vilka betygskriterier ska finnas, vad ska eleverna lära sig och har jag tillgodosett de fyra F:n.
Men även anser jag som blivande lärande att en av de viktigaste delarna är att tänka på vad eleverna kommer lära sig och hur kan de använda denna kunskapen sen, att lärandet och bedömningen gynnar elevens samhälleliga lärande.
Att göra studiebesök på en tidning, radiokanal eller liknande media funktion kan vara mycket givande för eleverna. Eleverna kommer lära sig om hur massmedia fungerar, vad är en nyhet, hur politiska debattörer arbetar och hur viktig medias funktion i samhället är. När min klass var och besökte Corren en lokaltidning för Linköping fick vi lära oss mycket om hur Corren fungerar, hur de skapar nyheter, hur de juridiskt verkar och hur Corren har som uppdrag att ge ut nyheter till folket även om de skulle befinna sig under hot. På besöket lärde jag mig att vikten av yttrandefrihet och friheten att kunna skriva och uttala sig, att massmedia och journalismen fungerar som ett verktyg för att ett folk ska veta vad som händer i landet och utanför. Massmedia ger också elever eller andra läsare chansen att lära sig kritiskt granska källor och hur man använder sig av olika källor, detta är viktigt då eleverna ska bli kritiska medborgare men också själva lära sig hur man använder sig av olika källor i tex uppsatser. I boken Samhällskunskapsdidaktik skriven av Sture Långström och Arja Virta (2016) (s.179) står det att ”Massmedia ger många utmärkta tillfällen att lära sig att källkritiskt lyssna och läsa” och med det menar det att massmedia skapar källkritiska läsare och lyssnare.
Opinionsbildning, Demokrati, Politik, Globalisering och Massmedia är nyckelord för ämnet samhällskunskap, och som lärare är det viktigt att föra fram de orden till eleverna.
I min klass bland studerande som ska bli samhällskunskapslärare fick vi i uppgift att analysera ett läromedel inom ämnet Samhällskunskap. En lärobok inom samhällskunskapen ska uppnå många punkter, den ska ha ett brett perspektiv, bryta givna stereotyper och vara faktabaserad. Boken min grupp valde var Samhällskunskap 1b av Daniel West, en lärobok bara för kursen Samhällskunskap 1b. Boken har en tematisk uppdelning av kapitel, ett kapitel kan vara temat ekonomi och ett annat om politiska ideologier. Ur analysen fick vi fram att boken boken hade ett bredare synsätt på kön, etnicitet, sexuell läggning och sociokulturell bakgrund, med detta menar jag att boken inte tilldelade olika grupper givna stereotyper eller fördomar, utan boken vill motarbeta stereotyper och fördomar. Boken är faktabaserad och det är viktigt för att eleverna ska få rätt kunskap. Boken har en del faktafrågor efter och under varje kapitel, men för att kunna ha mer givande lektioner bör man ha mer övningar och frågor för att komplettera boken.
Men i helhet tycker jag att det var en bra lärobok och att det är en bok jag själv som blivande lärare kan tänka mig använda till mina elever i kursen Samhällskunskap 1b.
0 notes
Statistics
We looked inside some of the posts by
lindabrink-blog
and here's what we found interesting.
Average Info
Notes Per Post
0
Likes Per Post
0
Reblog Per Post
0
Reply Per Post
0
Time Between Posts
2 days
Number of Posts By Type
Video
1
Text
6
Explore Tagged Posts
Fun Fact
BuzzFeed published a report claiming that Tumblr was utilized as a distribution channel for Russian agents to influence American voting habits during the 2016 presidential election in Feb 2018.