Tumgik
#dagbok
superstarfighter · 6 months
Text
Tumblr media Tumblr media
November 3, 2023 :: I've been wearing my cute coat again since it's just the right temperatures nowadays. Its pockets are big enough to fit my tolino ereader, so that I'm ready to read from the moment I stop and wait for the bus. Reading Nie Nie Nie makes me think about the big questions and it's uncomfortable (but good and necessary).
22 notes · View notes
goody-garlick · 2 years
Text
Tumblr media
195 notes · View notes
hamsterpaj · 3 months
Text
#6
Hej allihopa (allihopa=Liv). Jag är uppe i Stockholm just nu. Väldigt mysigt. Jag gjorde en ny spellista på Spotify som heter Dr Martens. Meningen är att vibbarna ska bara ”Dr Martens” vibbar. Jag vet det låter jätteweird men i min värld så är det genialt. Så de flesta av låtarna är lite rockiga från typ 2000-2015. Jag älskar att göra spellistor. Ha olika spellistor till olika läggen. Typ någon spellista när man sover, någon som man har på sommaren, hösten, när man är ledsen etc.
Jag ska byta skola efter sportlovet. Känns spännande och kul. Skolan jag går nu på hatar jag. Asså lärarna bryr sig typ inte om mobbning och sånt. Och så är eleverna jobbiga, hela skolan är förstörd och stökig. Och jag får typ panik av stökiga miljöer. Jag vet inte varför😭😭. Skolan jag ska byta till är en ganska liten ny sträng skola. Jag känner redan några där. Bland annat en av mina bästa kompisar Liv går där. Hon går en klass över mig men ändå. Jag kan vara med henne på rasterna och så. Jag tycker typ att det är jättekonstigt att man inte får ha mobil i matsalen. Skolan vill typ låte ”bra” för föräldrarna. Anyways det blir skönt med en nystart. Jag tänker gå nu men jag lovar att skriva på tåget hem imorgon.
Hej då<3
/hamsterpaj
3 notes · View notes
massamemoarer · 2 years
Text
Jag fattar att du inte fattar.
Det är lugnt.
Men snälla låt mig känna, hjälp mig att sätta ihop delarna igen.
Även om du inte fattar, varför jag går sönder.
17 juni 2022
42 notes · View notes
angiesab · 1 year
Text
Tumblr media
💔
10 notes · View notes
spelashoreline16 · 11 months
Text
Varje gång jag är med min pappa och vi ser en stor hund så säger han att
”Det är plågeri att ha den här
Den borde springa fritt på landet”
Jag nickar
Jag tänker. Hunden har inget val. Vi har ett val. Jag vill springa fritt på landet. Varför håller du mig kvar i denna stad. I detta rum. Jag kan göra vadsomhelst men ändå håller du mig här Pappa. Men jag rymmer inte. Allt jag älskar finns också här på söder. Kommer jag någonsin lämna detta ställe. Jag är en hund i ett låtsas-koppel men ändå är jag nöjd här. Så nöjd som man kan vara iallafall.
Pappa, jag tror hunden har det bra i stan
Pappa, jag tror att det är härifrån mina panikattacker kommer
Pappa, ta ut hunden till landet
2 notes · View notes
heltidsidiot · 1 year
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media
julafton
2 notes · View notes
fredrik · 1 year
Text
22 november, 2022. Börjar dagen med att sätta mig i filmjölk. Måste vara tisdag.
4 notes · View notes
superstarfighter · 10 months
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
June 15, 2023 :: I went on a hike with a friend of mine. We talked about everything and nothing (but mostly everything). Perfect weather, quiet environment (fields and forests) and this needs to be repeated. We saw a few hares 🐇 and unfortunately one dead deer 🦌 😕
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
49 notes · View notes
goody-garlick · 10 months
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
Porto pride march with Lauro, Ezra, Berni, and Rita, who gave us the best pins i’ve ever seen :’) ✨❤️‍🔥✨
@ghost-shepherdess @earthwound @carvifox
28 notes · View notes
hamsterpaj · 3 months
Text
#5
Heej, gissa vad??
Jag har fått min livslust tillbaka.
Jag har humörsvängningar hela tiden. Förut låg jag och grät över hur mycket jag hatar mitt liv och att allting var helt meningslöst och blah blah men nu känns allting så bra. Jag har bara lyssnat på deppig musik som Lil peep, tv girl etc men har nu gjort en ny spellista. Jag vill att 2024 ska bli ett positivt år. Musik sänker verkligen mitt mood. Ledsen musik gör mig väldigt down. Så mer glad musik till folket ⭐️.
Är det bara jag som längtar så mycket till våren? Jag har tröttnat på vintern nu. Det känns som att januari ut sen kan snön börja smälta. Jag saknar mina Adidas Superstar skor :( Jag blir alltid deppig på vinter. Det finns ingen bättre känsla än när våren kommer. Asfalt, vårskor, vara ute mer och allt sånt. Jag är så peppad för det.
En jättekul grej hände förut som gav mig en jättehärlig feeling. Du vet när en sån där liten sak som inte betyder något får hela kroppen att bara bli som en sol. Jag läste boken ”DEN ANDRE WILL GRAYSON” och så såg jag att någon hade ringat in en mening i texten och skrivit ”Sadly” ovanför med en penna. Jag skrev ett litet meddelande i boken och berätta att jag blev så glad över det. Jag blev glad av tanken att en annan tonåring har legat och läst i exakt samma som mig och ringat in den meningen. Den här världen är verkligen liten. Iallafall ”min” värld. ”Min” värld är alltså den här lilla lilla staden jag bor i. Resten av världen påverkar inte mig så mycket.
Livet är något väldigt speciellt. Bara några få utvalda får testa på det. Vissa stunder hatar jag det och vill sluta med livet men andra stunder är helt fantastiska.
Så kom ihåg. När livet känns känns bajs och allt är meningslöst så är det inte permanent.
DET BLIR ALLTID BÄTTRE.
MAN FÅR BARA STÅ UT TILLS DET BLIR BÄTTRE.
Sov gott❤️
3 notes · View notes
massamemoarer · 2 years
Text
Solglasögon gömmer alla tårar.
Jag sitter själv på tåget hem.
21 maj 2022
37 notes · View notes
minikaninen · 11 months
Text
Påväg hem från jobbet
Fredag 2 Juni 2023
Min mobil har haft 3 stora sprickor i sig efter den föll på badrumsgolvets hårda kakel i början av vecka. Tyvärr föddes jag till en klumpig filur. Tyckte synd om min spruckna skärm vilket var anledningen till varför jag stötte på honom.
Eftersom det är fredag samt att jag har överlevt ytligare en dag på mitt sega jobb, så unnade jag mig en ny skärm utan sprickor.
Det var då jag träffade killen som fick byta min skärm. 30 minuter innan Åhléns stängde. Hyperaktiva jag började babbla så som jag alltid gör på kvällen. Vissa finner detta drag charmigt, och det gjorde han. Konversationen var flörtig vilket gjorde mig nervös, han fick mig att fnittra.
Bytet av skärmen tog lite extra lång tid vilket jag inte hade något emot. När han var klar fick jag rabatt på skärmskyddet pågrund av att jag var ”så trevlig”. Underbart att små saker kan göra ens kväll. Synd bara att jag inte frågade om hans Instagram.
Vem vet, vi kanske ses igen.
1 note · View note
perabl · 1 year
Text
2023 en vecka gammalt
2023 en vecka gammalt
Året som inleddes med ett för min del ganska mäktigt jubileum – 50 år med dagboksskrivande – har redan hunnit bli en vecka gammalt. Med undantag av att vi var hos veterinären i tisdags och fick avlägsnat dränaget på Mogwai, och samtidigt passade på att handla, har vi knappt varit utanför dörrarna på hela veckan. Förvisso med undantaget också att jag varit ännu en tur i Malmö.Nu betyder ju inte…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
heltidsidiot · 1 year
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
diary
3 notes · View notes
vanilj-lavendel · 2 years
Text
230822 existens-lös
Hur hanterar man sig själv egentligen. Det är ju helt omöjligt. Hur ska jag veta ifall mina tankar är sanning när jag alltid fått höra att allt är inbillning? Att man kan inte alls tänka så i din ålder, det finns inget att ha ångest över. Hur ska jag då kunna lita på min magkänsla, om mina känslor inte stämmer?
Förvirringen gör så hela rummet snurrar, hela världen gungar. Snurrar så snabbt men samtidigt står plågsamt stilla. Vart är jag påväg egentligen? Varmt och bekvämt inne i den tjocka dimman, kallt och förvirrande utanför den. Det jag insett är att smärtan är lika stark i dimman som utanför, det spelar ingen roll. Jag kommer nog aldrig bli av med den.
Smärtan av besvikelse, smärtan av ovissheten, smärtan av meningslösheten.
Rädslan äter upp mig, inifrån och ut. Jag borde kommit längre, jag borde kunna hantera den nu. Det känns som den tagit över mig helt, rädslan för världen. Jag vill inte vara rädd för världen, jag vill inte vara rädd för människor. Jag är ju en del av allt, av världen och av människorna, varför känns det inte så?
Ibland känns det som att min existens inte riktigt räknas, som att den inte riktigt får plats. Alla är sin egen existens och man tar del av varandras existens, en liten del. Men det är som att utrymmet blir fullt så fort jag försöker. Min existens får aldrig plats hos någon, inte ens min själv. Det känns som att överflödet från min existens dras efter mig som en sopsäck full källsortering som ingen orkat återvinna än.
Ögonkontakt känns inte på riktigt, antingen är det som att stirra in i ett svarthål eller så sticker det för mycket i mina ögon, tappar fokus. Jag undrar vad folk ser när de kollar in i mina ögon.
0 notes