hannakristenssson

[hannakristenssson]

Metod:

Jag började helt enkelt med att åka till skolan och hämta tyg och tråd. Jag valde ett blått, tjockt tyg som liknade de tyger som användes till japanskt broderi. Jag valde en glittrig, mörk tråd i hopp om att den skulle se bra ut på tyget och sticka fram trots att den var mörk. Jag gillade helt enkelt den glittriga stilen och hur mycket jag än ville efterlikna det klassiska shasiko-broderit så ville jag ändå göra det till mitt egna. När jag hade valt mina material började jag följa en tutorial på nätet för att se hur man startade och vilken broderings teknik man skulle använda. Jag skapade därefter mitt egna mönster som blev ett blomliknande, geometriskt sådant. Sedan valde jag min stygnmetod, det blev eferstygn eftersom det var enklast då jag hade ett svårt mönster och det var bra att börja med något enklare. Jag började därmed att gå med efterstygn på de ställen jag markerat me vit penna. När detta var klart gick jag över de ställen som jag kände behövde mer uppmärksamhet och fyllde ut tomhålen med fler efterstygn. När jag var klar med min broderande “plätt”, började jag tänka ut vad jag ville göra med min tygbit. Jag hade tillräckligt med tyg för att göra en mindre väska, så det var det jag gjorde. Jag vände “plätten” ut och in och sydde för han runt kanterna. För att göra väskan lite roligare, hade jag plockat med mig ett rosa spetstyg som påminde om japanska körsbärsträd, därför tänkte jag att det skulle passa ypperligt att ha med på min väska. Så jag sydda in tyget i väskan över och underkant. Slutligen använde jag det sista av den glittriga tråden till att fläta ett axelremsband som jag också sydde på för hand. 

Resultat: Resultatet blev jättebra. Jag är jättenöjd. Jag tycker att den mörka, glittriga tråden sticker ut trots den mörka ytan bakom. Jag är nöjd med mitt val av mönster, det kändes som att det gick i stil med de mönstren jag tittat på tidigare för inspiration. Och efterstygns-metoden funkade bra. Den var enkel och fyllde ut bra. Väskans form och utseende, kunde vart vackrare men det var ändå främst broderiet som var fokuset. Skulle jag göra detta igen? Absolut, jag skulle vilja leka runt med nya mönster och testa nya broderi-stygn. Det blir väldigt vackert med sashiko och jag tror nog att det kan bli svårt att gå tillbaka till traditionellt-svenskt broderi...känns enligt mig lite tråkigt och inte min stil. Men allt som allt är jag supernöjd med min insats. Det var kul!

[hannakristenssson]

Fast Forward: Space-cat - Hanna Kristensson

[hannakristenssson]

Space-cat - Hanna Kristensson

[hannakristenssson]

Fast forward: 

Om du vill ha regnbågen måste du stå ut med regnet - Hanna Kristensson

[hannakristenssson]

Syfte: 

Syftet med denna bild var att gestalta och ge ett bildligt uttryck åt den tid vi lever i nu där vårt samhälle ställts inför tuffa utmaningar där liv riskeras i och med Covid-19 pandemin. Mitt syfte var att med en bild visa hur jag väljer att se på denna tuffa tid och skapa distans till det fruktansvärda som händer. Jag ville helt enkelt ge distanserad helhet av det som händer i vårt samhälle med isolering, smitta, död och social distansering. 

Metod:

Jag började med att planera min bild. Jag ville på något sätt gestalta den social distanseringen, men hur? Jag som gillar Disney fick iden om att använda mig av filmen UPP som inspiration. I filmen visas en gubbe som gör om sitt hus till en enda stor luftballong genom att han blåser upp hundratals ballonger som han fäster i husets skorsten och sedan begär han sig av till det stora vattenfallet som han så länge drömt om. Jag tänkte att denna ide kunde fungera som metafor för den sociala distanseringen då gubben reser iväg för att komma undan alla besvär och alla människor som tycker att han är i vägen. Likt idag tvingas människor att stänga in sig i sina hus och undvika all social kontakt för att minska smittspridning av Corona-viruset. Jag började helt enkelt med att fota mitt eget hus och redigerade både ljus, färg och lyster i Ps. När jag var nöjd med hur huset såg ut klippte jag in alla dessa ballonger som är identiska med de från UPP-filmen. Jag satte ballongerna likt ballongerna från filmen i skorstenen och ordnade upp det tills jag var nöjd. Sedan skapade jag en markering för huset och ballongerna tillsammans så att det lättare gick att flytta alltsamman i ett. Jag kopierade därefter upp flera kopior av samma hus men gjorde de i olika storlekar så att det skulle se verklighetstroget ut när de flög upp mot himlen. Sedan lekte jag runt med lite moln i olika format och storlekar och valde även att färglägga de i rosa, lilla och lite blå. Det rosa och lila skulle representera lugnet och det härliga livet på andra sidan om pandemin och hur den sociala distanseringen inte bara behöver betyda dåliga saker. Det kan också vara en tid för sinnet och själen, en tid att umgås mer med sin familj och en tid för kreativt tänkande. Och de rosa och lila färgerna utgör lugn och ro för mig, särskilt rosa moln är för mig något av det vackraste och mest rogivande som finns att bevittna. 

Nere på marken har vi storstäder som jag klippt ur fotomagasin och som jag fotat av. För att skapa lite olika texturer och kontraster i bilden tyckte jag att det skulle passa sig att använda sig av utklippta bilder ur en tidning och fota dessa med mobilen. Staden är mörk och grå, det representerar samhället på marken där viruset expanderat och bitit sig fast. För att än mer gestalta de covid-19 präglade samhället på marken som något mörkt och ohärligt, lade jag till lite regn som jag målade ut med en enkel penseln och vit färg. Jag lade även in små virusbakterier som studsar runt i och över staden. Jag använde mig av två olika bilder: den röda bakterien är den som oftast visas upp på nyheterna i samband med covid-19 relaterade nygeter och finns även på WHO`s egna hemsida där man kan hitta information om viruset. Den andra mer grön blåa bakterien är en bild tagen från Freeimages.se och ska föreställa jordklotet i bakterieform. Även här runt och ovanför staden jobbade jag med färgerna på himlen under de rosa molnen så att det skulle se mörkt och grått ut för att lättare kunna skilja på den goda och dåliga sidan av pandemin. Jag jobbade också mycket med en jämn övergång från den mörka himlen över samhället till de ljusa och glada molnen uppe på himlen så att det skulle se trovärdigt ut. 

Jag lade även ner tid på extra detaljer för att ge bilden mer liv och riktlinje. Jag som älskar stjärnhimlar och särskilt månen var bara tvungen att inkludera det i min bild. Så jag skapade mina egna former i Ps för att göra egna och unika stjärnor. Månen är tagen från Pixabay och därifrån har jag omvandlat ljuset och även texturen i Ps. Som sagt älskar jag även Disney och Peter Pan är en av favoriterna, därför fick Peter, Anna, John och Michael vara med på ett hörn också. Där använde jag mig av en redan färdig bild på figurerna, sedan kliptte jag ut de och färglade de i svart för att ge en illusion av att de var i skugga. Jag ville helt enkelt inte att de skulle ta för mycket fokus med olika färger och ansiktsdrag osv. Jag spenderar dessutom mycket av den här inomhus tiden med att titta på massa filmer och i tuffa tider som dessa så hjälper det oftast med att titta på nostalgiska filmer från bardomen som är lite lättsamma och glada-likt Peter Pan filmen är. Uppe i högra hörnet kan man även skåda en trappa. Denna trappa ska försöka gestalta vägen till himmelriket för de som avlidit i Covid-19. Jag har valt att dedikera den delen av min bild till alla de tusentals människor som gått offer för viruset och som inte klarat sig. Då tänker jag även att vissa av de hus som lyfter upp mot himlen är hus som de som avlidit beger sig iväg i för att leva ett lyckligt och evigt liv uppe i himlen. Den trappan skapade jag genom att återigen använda mig av en färdig bild som jag sedan klippte ut och ändrade i färger och kontrast, samt ljus för att det skulle gå bra ihop med den övriga himlen. 

Sist men inte minst gick jag in och korrigerade ljus, färger och fyllning på de ställen som jag tyckte behövde sig en extra liten touch och tog även en extra titt i mina lager så att allt stämde och låg rätt.

Resultat:Jag är supernöjd med min bild. Hade jag haft extra tid på mig så hade jag förmodligen gjort den snäppet bättre och kanske gått in än mer på detalj i den sista retuschen. Kanske att det var för det bästa att jag inte hade mer tid för då kanske bilden blivit överarbetad. Men iallafall. Jag tycker att temat och storyn bakom bilden framgår. Om man tittar riktigt noga och länge tror jag att man förstår att det handlar om coronaviruset och att pandemin slagit hårt mot samhället och särskilt städer där allt bara känns grått, trist och jobbigt just nu. Jag tror också att det framgår i bilden att husen med ballongerna är påväg mot ett bättre liv ifrån den virus-härjande staden och att dessa sällskap försöker att hitta ljuset och något positivt i en kris som denna. Det är för tittaren att avgöra själv men man kanske tänker att husen är en metafor för det fenomen som kan uppstå där människan drömmer sig bort, långt bort i en fantasivärld där molnen är rosa och där Peter Pan med kompanjoner flyger omkring. Kanske att denna rosafärgade himmel är ett lugn i stormen och att det är okej att ta sig en sväng därom. Jag tror också att det framgår att trappan i högra hörnet representerar porten till himmelriket där man lever sitt liv efter döden. I en tid som denna dör det människor var timme och att jag vill tro att det finns något som himmelriket, ett liv efter döden som är lyckligt och evigt. 

Jag tycker det är fint att alla människor kan se på en situation eller kris som denna på så olika sätt. Det är inte så att jag endast ser rosa moln, ballonger och tänker på Disneyfilmer under denna tid, men jag tillåter mig själv att drömma mig bort ibland och försvinna bort från denna pandemi och utnyttja den sociala distanseringen till att växa som människa och utnyttja mitt hem till kreativt skapande och tänk. Och det budskapet tycker jag att jag har lyckats få fram. 

[hannakristenssson]

Syfte:

Syftet med denna uppgift handlade om att analysera och utvärdera hur olika material samverkar med varandra med fokus på olika glastyper. Exempelvis hur väl ett organiskt material som ett löv från naturen, samarbetar med olika typer av glas. Meningen med uppgiften var också att pröva olika sorters sätt att kombinera olika glastyper för att senare kunna utvärdera resultatet och se varför det som hände, hände och se om man kunde komma på en ny lösning för att gå tillväga inför nästa prövning. 

Metod omgång 1:

Vi började med att ta reda på de olika glastyperna vi hade att jobba med. Vi pratade om planglasets och Bulls eye-glasets egenskaper och fick veta lite bakgrundsfakta som kanske kunde hjälpa oss i vår process. Vi gick igenom lite säkerhetsregler innan vi satte igång eftersom glas är ett vasst material att arbeta med. Jag började med att få utskuret två planglas. Min första prövning skulle vara att jobba med det organiska materialet. Jag valde en mellantjock gren. Jag placerade den på planglaset med hjälp av lite lim som skulle säkra att grenen höll sig på plats. Jag lade sedan den andra biten planglas ovanpå grenen. Tanken var att inne i ugnen, i värmen skulle grenen brinna upp och lämna kvar ett markerat stoft likt den inspirationsbilden som vi fick visat. Efteråt lade jag till lite olika färgade glasbitar för att smycka min kreation. Jag gick därefter vidare till det färgade glaset-Bulls eye. Jag smyckade glasets ovansida med lite färgat glassplitter och “stringers” i Bulls eye. Sist testade jag att smycke ett lager planglas med några större färgade glasbitar.  

Resultat omgång 1:

Resultatet blev inte riktigt som tänkt. Den första prövningen med grenen blev inte som jag hade förväntat mig. Grenen var troligtvis för tunn och lämnade inte kvar mycket mer är några klumpliknande askhögar och tappade sin form. Den andra kreationen med Bulls eye glaset blev mer som väntat. Glassplittret ovan hade smällt ihop och de röd/oranga stängerna hade bildat ett fint diagonalt mönster ovanpå. Glaset hade dock smällt ihop och krymp en aning men inte till den nivå att det förstörde glasets form. Den sista blev ungefär som tänkt. Det färgade glaset ovanpå hade inte smällt samman och förlorat sin form. Det hade fortfarande kvar sitt grafiska uttryck. 

Metod omgång 2: 

Eftersom jag var såpass missnöjd med det glaset som hade en gren, så ville jag göra ett till försök att få till det. Jag gick ut och hämtade ett tjockare eklöv. Jag tänkte att eftersom inspirationsbilden på bloggen hade ett ormbunks löv, så skulle jag testa med ett löv jag med. Jag placerade lövet med limmet som fäste på planglaset och ringlade ut färgat glassplitter runt lövet för att skapa en fin kontur. Jag placerade sedan ytterligare ett lager planglas ovanpå. Liksom förra omgången så gick jag vidare till det färgade Bulls eye glaset. Jag skar ut en enkel kvadrat och strödde på lite glaspulver och splittrat glas. Efter detta testade jag att använda planglas för att sedan utsmycka det med färgade “stringers”. Jag blev helt förälskade i dessa färgstarka stänger och deras tunna materia. De var helt fantastiska att arbeta med. Så jag skapade ett vågrätt mönster längs med det rektangulära planglaset i färgerna grönt och gult. Till sist gjorde jag ytterligare en kreation i planglas där jag helt enkelt placerade ut mindre bitar av planglas ovanpå. 

Resultat omgång 2:

Till att börja med så fungerade inte lövet denna gången heller. Återigen återstod bara en hög med aska i några hörn. Det färgade glaset hade krymp rejält denna gången. Kanske för att jag hade en större bit av glaset denna gången eller för att jag använde mig av glaspulver ovanpå på denna? Det kanske var det som gjorde att den drog ihop sig så mycket och mot mitten dessutom. Något som chockerade mig var att den glasbiten där jag hade använt mig av gröna och gula stänger, hade krympt något oerhört. Det känns som att jag hittar en röd tråd. I den glasbiten med Bulls eye glaset så hade jag använt mig av mindre glassplitter, pulveraktigt glas och i den med planglas och gul/gröna stänger så använde jag mig av mycket tunna “stringers”. Kan det vara så att ju mindre fibrer glas, desto mer drar glaset ihop sig och krymper? I min sista omgång där jag hade använt mig av planglas som bas och adderat lager av mindre bitar planglas ovanpå, så hade glaset rymt sin kos. Glaset hade stuckit iväg åt alla håll och kanter, glaset hade tom spruckit. Jag tror jag vet anledningen. I de moment där jag lagrat planglaset så som i den organiska delen så hade glaset smällt ihop till ett tjockare enat lager. Kanske var det de som hände här? Att glaset bildade en enhet?

Till nästa gång ska jag tänka på vilka sorters glas jag kombinerar för att förhindra sådant här från att hända. Jag ska testa på Bulls eye glaset och utveckla min kunskap kring materialet. Jag vill också utforska det moment där ett organiskt material möter glas och försöka få en lyckad kreation. 

[hannakristenssson]

[hannakristenssson]

Syfte: Uppgiften var att skapa en frukostserie i två delar där man skulle fundera över design, funktion och tillvägagångssätt . Jag kom fram till att jag ville göra en skål med en matchande kopp till. Servisen skulle vara drejad med stengodslera. Enligt min skiss var muggen tänkt att vara hög för att rymma mer vätska och hålla värmen längre till skillnad från min skål där jag ville använda mig av mindre mått för att få en så smidig och praktisk skål som möjligt som är lätt att ta med sig i soffan.

metod: Jag började helt enkelt med att göra en skiss på min serie och bestämma mått, utseende mm. Därefter började jag dreja. Tipsen jag fick var att hålla armbågarna lutade mot knäskålarna, använda kraften från händerna för att forma och titta rakt fram och känna leran istället för att kolla på klumpen. Jag började att dreja muggen. Jag jobbade med leran tills jag kände mig hyfsat nöjd. Därefter fick jag tillsätta året med en blötare lera och lite andra träverktyg för att fästa den. Jag gick vidare till min skål. När jag var nöjd med resultatet så lät jag både skålen och muggen stå på tork tills de var redo att brännas. Under tiden påbörjade jag min ljuslykta. Även här gjorde jag en skiss med mått och utseende. Denna gången testade jag på en annan keramisk lera, porslinslera som skulle vara lättare att arbeta med för att testa på olika tekniker som att kavla. Jag valde att kavla min lera så att jag senare kunde trycka ut mina stjärnor som var tänk att smycka ljuslyktan. Efter detta så formade jag leran efter ett stearinljus och jobbade med att få kanterna at gå ihop, detta gjorde jag med lite fukt på en handduk. När detta var klart kunde jag låta detta stå på tork och gå vidare till min servis. Det var dags att putsa till kanterna för att få en så snygg finish som möjligt men också för att underlätta för glaseringen som skulle på senare att se så bra ut som möjligt. Efter detta var det dags att skröjbränna servisen, detta var första bränningen som gör att leran får en torr, stel och fast form som gör att man sedan kan lägga på glasering. Jag valde att frångå min design gällande mönster och färg eftersom att servisen redan inte såg ut som den skulle. Både muggen och skålen hade inte fått det utseende som jag hade önskat och därför tyckte jag det var bäst att frångå den design som jag hade tänkt då det inte hade blivit snyggt. Jag valde en vit, glansig glasyr till både min mugg och skål. Denna placerade jag med två lager över hela min servis. Jag skapade även ett utrymme längs med muggens och skålens botten så att glasyren hade utrymme i ugnen att smälta ner. Sedan skulle dessa stå och torka, då gick jag över till min ljuslykta som också skulle glaseras. Till denna valde jag också en vit, glansig glasyr men som passade porslinslerans material och ugnens temperatur. Jag lade ett lager på utsidan av lyktan och ställde den på torkning i väntan om att få brännas. Ca 1 vecka senare kunde jag titta till min servis som hade vart i ugnen. Glasyren hade smält en hel del så det var rätt så ojämnt med glasyr på vissa ställen, så jag valde att lägga på ett lager till. Jag fick även tips om att lägga krossat glas i muggen och skålen för en snygg detalj, detta skulle senare smälta i ugnen när servisen skulle brännas en sista gång. Jag valde grått för att tillämpa den vita färgen.

Nästa lektion får jag se hur resultatet blev och jag hoppas på det bästa både för min servis och min ljuslykta.

resultat: Utan att ha sett det slutliga resultatet kan jag ändå säga att jag är hyfsat nöjd över hur processen har sett ut. Detta var min första gång på drejning sen många år tillbaks och jag upptäckte hur svårt det var. Det var svårt att få till det som man tänkt, man måste vara ett proffs eller en maskin för att få till exakta mått likt sin design. Jag var stundtals frustrerad över min drejning och kände att det blev rätt misslyckat men det var bara att fortsätta och se vad processen skulle leda till. Jag kan konstatera att drejning behöver övning och att det är en teknik man måste få in när man ska arbeta med lera. Jag tyckte att porslinsleran var lättare att arbeta med, det kändes mer kontrollerat att kavla och stämpla ut olika tecken än vad det kändes när man skulle dreja och arbeta med stengodsleran. Jag skulle säga att mitt förarbete var den del som kändes bäst utfört av alla olika moment. Min skiss och min beskrivning av min servis + ljuslyktan är det moment jag är mest nöjd med. Till nästa gång skulle jag titta mer på hur andra gör när de drejar och kanske kolla in proffs på youtube eller google. Få in en rätt teknik innan jag börjar på min egna produkt. Jag skulle också ha mer tålamod och låta leran göra sitt. Men i sin helhet är jag ändå rätt nöjd och jag tycker ändå att det var ett intressant och roligt moment i kursen och det var kul att testa på.

[hannakristenssson]

Cinemagraf

Syfte: Syftet var att lyfta ett område på skolan, jag valde att lyfta elevhälsan därför att jag tycker att det är en väldigt viktig verksamhet som inte får tillräckligt med uppmärksamhet och positivitet. Elevhälsan är en viktig verksamhet som kan hjälpa många elever på skolan. Syftet var att lyfta denna verksamhet i en cinemagraf. En cinemagraf är en stilbild där det förekommer viss repeterande rörelse på ett ställe i bilden. Uppgiften handlade också om att göra en målgruppsanalys i förarbetet, där man såg över och analyserade vilken/vilka målgrupper som verksamheten berör eller bör beröra.

Metod: Jag började med att intervjua beställaren för att ta reda på vad elevhälsan själva skulle vilja lyfta med sin verksamhet. Vad de är stolta över, vilka målgrupper som brukar besöka de och vilka som är osynliga med sina närvaro. Jag ville få klarhet i vilken målgrupp jag skulle locka till elevhälsan. Med min analys fick jag fram att jag behövde locka elever på skolan med manliga drag, även överpresterande elever som inte vågar erkänna att de kan behöva stöd och vägledning, samt de som är osäkra på om deras tillstånd är värt att söka hjälp för. Efter att ha gjort förgrundsarbetet så gick jag vidare till att söka inspiration till hur min cinemgraf skulle se ut. Jag kom fram till att göra en iscensättning där en könsneutral människa stod i mitten av bilden och där tankar snurrade runt över huvudet. Flygplan i signalfärgerna rött och gult fick gestalta dessa tankar. Jag valde en mörk bakgrund för att få en lugn, omfamnande känsla och framhäva de gula och röda tankarna över huvudet. Sedan förde jag in materialet i Ps och följde stegen till att göra en Cinemagraf.

Resultat: Jag blev inte så nöjd med min cinemagraf. Det blev inte som tänkt. Pga att min fil var för stor till en början så krånglade programmet för mig, det blev för tungt att hantera helt enkelt. Filen hackade och det blev svårt att avgöra om övergången på loopen blev fin och jämn. Så för att ta reda på det så fick jag spara/exportera filen och därefter avgöra om resultatet blev som tänkt. Det blev det inte, på många gånger. Jag fick göra om och justera filen ett antal gånger och exportera för att se om resultatet blev bra. Det tog några vändor men till slut fick jag en helt ok Gif fil där loopen var helt ok bra. Men jag tyckte ändå att bilden saknade karaktär och glimten i ögat så jag ville lägga till en text, men tyvärr så krånglade även detta eftersom att den sparade Gif filen inte var lätt att hantera. Att göra en vanlig text utan effekter fungerade fint men inte att avancera eller göra avancerad redigering på den, det blev bara hackigt och hamnade utanför filens ram. Så sammanfattningsvis kan man säga att denna cinemagrafen inte blev som tänkt, den fick inte den här sköna och omfamnade stämningen och kändes inte inbjudande och lockande. Det gick inte min väg och till nästa gång kommer jag att jobba mer på själva fotograferingsdelen och avancera ljussättningen en aning. Jag skulle jobbat mer på att det iscensatta såg bra ut innan jag filmade och laddade ner materialet i datorn. Det hade underlättat efterarbetet och hade kanske gjort så att jag blev mer nöjd med resultatet.

[hannakristenssson]

Hur har du tänkt med färgerna du har använt?

För att fånga mottagarens öga och intresse så ville jag använda mig av starka och vibranta färger. Istället för att använda mig av en enda enstaka färg till bakgrunden så kom jag på att jag vill ha Pride färgerna. För mig står Pride för allas lika värde och rätt till de mänskliga rättigheterna. De står för att alla ska känna sig betydelsefulla och viktiga oavsett kön, religion eller etnicitet. Pride involverar alla människor och det utstrålar en känsla av storhet, kärlek och gemenskap. Trots att min affisch handlar om att det är tabubelagt, särskilt för män att prata om och dela med sig av sina egna tankar och känslor kring sitt mående som exempelvis ångest, så betyder inte det att jag inte tycker att det är allas rätt att göra detta. Självklart vill jag att alla människor ska känna att de vågar stå upp för sig själva och våga använda sig av de mänskliga rättigheter som finns så som att yttra sig fritt. Därför tyckte jag att Pridefärgerna skulle passa bra in i denna uppgiften och hjälpa till att fånga upp fler människor. Jag tycker att bakgrunden ramar in både Tim och tankebubblan på ett fint sätt. Trots att färgerna är starka och iögonfallande så tar det inte bort fokuset från motivet och texten, jag skulle säga att det istället framhäver det. 

Jag valde att hålla Tims tröja och keps svart för att det inte skulle bli för mycket som hände och för att hålla en låg profil. Hade jag valt ett mönster tex så hade det kunnat ta fokus från texten och Tims ansikte och det hade förmodligen inte gått bra ihop med bakgrunden. Jag tycker också att färgen på Tims tröja gör så att texten ovanför får en fin helhet. Det passar bra tillsammans. Sist men inte minst så valde jag att ha tankebubblan i vitt eftersom jag tror att texten och likaså budskapet hade försvunnit i en sörja av färger. Så jag tyckte att det blev bäst såhär och mer stilrent. 

Hur tänkte du med typsnittet?

Typsnittet var en svår del att bestämma. Det finns ju så många olika typsnitt att välja bland så att hitta den rätta och det som ser snyggast ut var inte det lättaste. Jag testade en massa olika och tittade även på inspiration på andra sidor men jag kunde inte riktigt göra mig tillfreds med de jag hittade. Jag gick tillbaka till illustrator och tittade igenom än en gång om det fanns någon rolig och tillslut hittade jag en som jag faktiskt kände mig nöjd med. Jag valde Cooper Std och valde fetstil. Jag tyckte att den kändes lättläst och behaglig samtidigt som den inte försvann iväg eller blev osynlig. Jag testade runt med olika färger men kom fram till att det bästa var svart då det stack ut mest. Jag testade även att skapa en kontur runt texten men jag fick tipset om att det inte brukar användas vid marknadsföring då det upplevs svårt att läsa en text som har en kant. Det kan ta längre tid och tappa sin charm och funktion, så det slutade med att jag inte använde mig av konturer. Jag valde även att förstora ordet ångest och låta resterande text vara lite mindre. Detta för att jag än mer ville sätta fokus på budskapet och det tabubelagda ämnet ångest. Så allt hade en funktion.

Vilken känsla vill du förmedla?

Vad jag ville förmedla med min affisch var känslan av ett behov. Behovet att öppna upp sig mer och prata om varandras känslor, för det är något som vi människor behöver bli bättre på. Vi behöver dela med oss av våra känslor och diskutera detta med vänner, familj osv. Ångest behöver inte vara tabubelagt eller något som anses som en svaghet. Kvinnor är bättre än män på att prata och dela med oss av våra inre känslor, varför är det så? Män känner lika mycket som vi kvinnor men det märks inte eftersom det inte pratas om. Det anses vara svagt som man att må dåligt och ha ångest, “ångest är en feminin egenskap som inte killar har”. Detta är struntprat, det är något som samhället har byggt upp och skapat. Killar känner lika mycket känslor som kvinnor gör och jag tycker det är dags att killar öppnar upp sig mer och pratar om sitt mående exempelvis ångest. Ångest är bara ett exempel på något som inte killar pratar om och Avicci är bara 1 av miljarden killar som känner denna känslan, skillnaden är att han vågade prata om det trots att alla hans vänner inte trodde på honom och ville att han skulle fortsätta trots sitt mående. Min mening med min affisch är att skapa en känsla av lättnad. Det är okej att prata om känslor. Det är okej att släppa på spärrarna. Det är inte längre okej att låta människor, främst killar gå runt på känslor inombords det ska ut nu. Jag tror faktiskt att om man låter killar få prata om sina känslor och sitt mående så skulle vi ha en mer jämställd värld där färre män skulle vilja leva ett matcho-liv och leka “grabbig”. Jag tror att samhället skulle bli mindre sekulariserat och mer sammansvetsat och vänligt om även killar kunde våga prata om sina känslor. Tänk så många människor som går runt på sina känslor utan att prata om det. Tänk dig själv hur jobbigt det måste vara, det måste vara irriterande. Det gör kanske att man känner att man måste bli av med dessa känslor på annat sätt och detta kan vara genom våld, genom ett högre tal, en hårdare figur osv. Om man får lätta på sina känslor så kan man omöjligt vara så arg. 

Jag vill främst att känslan av lättnad, hopp och mod ska framgå i den här affischen och jag vill att den ska beröra människor och få den som tittar att stanna upp och tänka efter. Jag hoppas att den påverkar människor till att prata om sina känslor och ångest. Inte bara killar, utan alla. 

Hanna Kristensson

[hannakristenssson]

Inlämningsuppgift

Skriv ner hur du har tänkt och vad du har använt för berättargrepp i din affisch.

Med berättargrepp menas hur du har använt färg, bild, typsnitt och layout för att för att fånga betraktarens uppmärksamhet och förmedla ditt budskap.

Jag började helt enkelt med att leta inspiration och tänka vad jag skulle kunna tänkas vilja göra för vektorisering. Eftersom att uppgiften hade och göra med Amnesty som är en internationell global organisation som kämpar för alla människors lika värde och arbetar med mänskliga rättigheter så kände jag att jag behövde titta runt på olika sidor och tänka ut vad som berör mig när det kommer till detta. Vårt fokus lades på yttrandefriheten och då fick jag titta runt på lite olika saker som kunde beröra detta ämne. Först var jag inne på att göra en avbildning av Greta Thunberg eftersom att hon är sån otroligt stor och populär influerande förebild i dagens samhälle och är en stor förebild för många som har lyckats fånga både vuxna och ungas uppmärksamhet. Hon har en stark röst som hon påverkar många med. Hon utnyttjar sin yttrandefrihet och står för vad Amnesty handlar om, alltså alla likas värde och i detta fallet att alla har rätten till att leva ett bra och hälsosamt liv på jorden där klimatet är tillfredsställande för alla. Trots detta så vände min plan direkt då jag samma kväll kom att komma över en dokumentär kallad “True Stories”. Det är en skildring av Aviccis liv och visar filmklipp under hans mest slitsamma och stress fulla period i karriären. Den tog mig på sängen och jag blev alldeles arg över hur människor runt omkring honom tryckte ner hans ångest och förminskade hans mående. Avicci var ändå en person som öppnade upp sig och öppet pratade om sin stress och ångest, väldigt ofta gjorde han detta och lika ofta sa hans vänner och familj till honom att hans skulle sluta överdriva och istället bara försöka ta igen lite sömn. De förnekade alltså hans stress och ångest, lika med mående. De förträngde hans yttrandefrihet kan man säga, eller så ser jag på det iallafall. Tim Bergling som han heter till vardags vågade yttra sig om sitt mående, trots detta mod blev han gång på gång förminskad och nedtryckt och kanske var det detta som ledde till hans död. 

Varför du valt den här bilden (som du har vektoriserat)?

Jag valde alltså att vektorisera Avicci-Tim Bergling därför att han gång på gång vågade prata om sina känslor och sitt mående trots att många runtomkring honom förminskade hans yttranden och tryckte ner hans rätt att yttra sig. Hans röst påverkade många människor och hans musik talade till alla människor oavsett ålder. Trots sin stora framgång och allt hårt arbete för att prestera för sina fans så fick han inget annat tillbaka än besvikelse när han pågrund av stress och ångest tvingades ställa in konserter. Allt folket och hans arbetspartner ville ha av Tim var fler hits, bättre hits, prestation och pengar. De styrde och begränsade hans sätt att yttra sig och han fick sällan under de sista åren av hans liv känna sig fri. Man kan säga att rätten om människo- rättsförsvarare inte var något som Tim Bergling fick uppleva. Denna rätt handlar om att så fort man säger något som inte passar samhällets normer, då blir man illa omtyckt eller “fängslad”. Man kan säga att Tim blev fängslad när han sa ifrån, för då kom karman attackerande. 

Jag valde alltså att avbilda Tim eftersom att han är en stor förebild för många och de flesta vet om hans musik. Han blev även väldigt omtalad i media efter att hans dokumentär kom ut och även vid hans död. Många människor sörjde honom. Folk grät, folk skrev kommentarer på hans Instagram, folk började samla in pengar för att motverka självmord globalt osv. Man förstår att folk sörjer karaktären Avicci men man kan undra varför folk inte lyssnade till personen bakom denna superstjärna, Tim? Eftersom ingen annan gjorde lyfta Tims röst som faktiskt sa något viktigt och som berör väldigt många unga idag, så tänker jag göra det. 

Hur tänkte du med texten?

Jag vill skapa en text som kändes klar och tydlig , jag ville att den skulle träffa mitt i prick från början. Jag hade mitt motiv, alltså Tim men jag behövde också knyta an denna personen till min text så jag började skriva ner lite olika förslag. Det jag visste att jag ville ha var en text som handlade om den stress och ångest som man inte talar högt om idag och detta gäller främst killar/män. I dag hör man inte ofta killar prata om känslor på djupet och aldrig hör man talas om att killar pratar om ångest. Jag tror Avicci är den enda av det manliga könet som jag har hört uttalat sig om sin ångest. Efter olika förslag och lite ideförslag från lärare och vänner så kom jag fram till “Kan vi prata om Ångest?”. Jag tycker att budskapet är rätt tydligt. Vi har en man som vill prata om ångest och lägga undan det skämmiga i att prata om känslor, speciellt för killar. Man vill öppna upp för diskussion och låta killar ta för sig och prata om sitt mående. Trots att vi har olika kön så känner alla stress och ångest och alla möjliga känslor och detta tyckte jag var viktigt att förmedla och därför blev texten som den blev. För att stärka fokuset på just texten så skapade jag en pratbubbla där jag planterade min text. Bubblan är som de flesta pratbubblor vit och vanligtvis är texten svart och därför blev min text i färgen svart. Jag jämförde med andra färger men eftersom att det händer så mycket annat i bilden och för att den är rätt färgglad i sig så passade det bättre med svart. Det var det som framhävdes bäst och syntes som mest. Jag gjorde även ordet ÅNGEST i en större storlek än resterande ord, just för att sätta fokuset på mitt budskap.  

Hur fungerar texten och bilden tillsammans?

Text och bild kompletterar varandra. Jag har min person som har en bakgrund kopplat till ångest och stress och eftersom att texten beskriver konflikten om att ångest är tabubelagt för män så funkar de tillsammans och ger och tar av varann. Tim var en väldigt tanke fylld person som hela tiden var aktiv med sina inre tankar och ideer och därför tyckte jag att det skulle passa perfekt att plantera texten i en tankebubbla eftersom att Tim ständigt tänker. Jag tycker också att texten ger en fin riktning till mitt motiv. Det första man ser är ordet ångest och då börjar man läsa ur bubblan, från bubblan leds man med stjärnorna ner till Tim som är den som tänker denna tanke “kan vi prata om ångest?” och det är så de kompletterar varandra och funkar tillsammans.  

Hur har du tänkt med färgerna du har använt?

För att fånga mottagarens öga och intresse så ville jag använda mig av starka och 

Hur tänkte du med typsnittet?

Vilken känsla vill du förmedla?

[hannakristenssson]

Syfte:

I denna uppgiften har jag gjort en grafisk affisch! Uppgiften var att man skulle göra en affisch till A-day (Amnesty-dagen) som är en dag skapad av en internationell människorättsorganisation som verkar för mänskliga rättigheter och som bygger på FN`s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna så som tryck- och yttrandefriheten med flera. Affischen skulle innehålla högst 3 kulörer för att skapa ett grafiskt utseende. Man skulle även få med tidningspapper någonstans i affischen för att skapa ett unikt och kreativt utseende.

Jag började direkt att titta runt på Pinterest för att hitta inspiration. Jag sökte på ord som Amnesty, människor, mänskliga rättigheter, fina porträtt osv. Jag försökte skapa mig en helhet och komma på något som jag tyckte passade till syftet. Jag började skissa och kom fram till vad jag ville göra och vad som var meningen med det. 

Jag ville helt enkelt skapa en snygg bild som fångade människors intresse och som kändes speciellt. Jag ville avbilda en människofigur som liknade dagens människa med syftet att så många som möjligt skulle känna igen sig och begripa att bilden är menad att vara i nutid. Jag ville även ha ett tryck på tröjan för att det skulle kännas lite coolt, snyggt och detaljerat. Utan att tänka mig för så valde jag det kända märket Thrasher som är välkänt världen över. Jag började kolla upp namnet och fick fram vad översättningen blev på svenska. Svaret var Härmtrast och jag tänkte direkt att det här är perfekt. Jag menar såhär, i dagens samhälle är många människor tillåtna att säga och tycka vad de vill för det är deras rätt. Men ändå så märker jag på sociala medier, i skolan, på stan osv att människor blir dömda och ibland illa omtyckta om de säger något som de skälva tycker men som går emot normen och de värderingar som redan finns, därför så upplever jag också att många människor i min omgivning inte vågar stå upp för vad de tycker utan väljer istället att härma alla andra. Många av oss är härmtrastar och vi vågar inte utnyttja vår yttrandefrihet pga den normativa och bestämmande delen av samhället. Därför tyckte jag att märket Thrasher passade utmärkt till denna affischen. Jag ville även skapa något grafiskt snyggt och betydelsefullt utöver detta. Jag hade sett några bilder på Pinterest där någon rökte och röken steg upp mot luften och täckte hela ansiktet och jag tyckte det såg riktigt häftigt ut. Dessutom ville jag helst inte avbilda ett specifikt ansikte eftersom jag vill att så många som möjligt ska känna igen sig i min poster. Så jag valde att mitt motiv skulle hålla i en cigarett och att röken som denna andas ut skulle täcka hela ansiktet, eller stora delar av det. I röken ville jag att tidningspappret skulle ta plats och i röken ville jag samla alla människors tankar, tycken, åsikter, ord som de annars inte vågar säga. Jag ville att råken skulle symbolisera alla människor rätt till tryck. och yttrandefrihet och att vi har mycket att säga men att det ofta bara försvinner ut i tomma luften för att vi är rädda för vad som skulle kunna hända om vi yttrar oss om “fel” saker. Med röken hade jag även en annan tanke, jo den att i Sverige så är det faktiskt olagligt att röka vid offentliga platser och då tänkte jag som så att detta skulle symbolisera hur yttrandefriheten är begränsad idag. Vi får tycka till och säga precis vad vi vill men inte i alla länder och i de länder som det existerar så finns det ändå mycket som vi inte får och inte bör säga. Yttrandefriheten är alltså begränsad och kopplat till rökförbudet menar jag då att rökning i Sverige är även det begränsat, vi får inte göra det när, var och hur som helst. Man kan även se på munnen mitt bland all rök att tänderna är ej tänder, det är en dragkedja som är påväg att stängas igen. Den håller på att dras ihop och det innebär att människan varken kommer kunna yttra sig eller röka något mer. Det är påväg att ta stopp. 

Mitt syfte var helt enkelt att lyfta yttrandefriheten och hur viktig den är för oss människor men att vi är för dåliga på att ta tillvara på den mänskliga rättighet som vi har och att den begränsar oss, i många fall även sätter stopp för oss. 

Metod:

Som tidigare nämnt så började jag med att söka inspiration på Pinterest. När jag var klar med det gick jag över till att skissa på ett A3. Här gjorde jag en förenklad version av min riktiga affisch och testade former, färger och grafiska uttryck. Jag tecknade på olika små detaljer och försökte jämföra färger för att se vad som matchade. När jag kände mig hyfsat klar med min skiss så gick jag över på ett A2-papper, det som skulle bli själva färdiga resultatet. Jag började med att rita ut mina motiv i blyerts. Jag började med det största motivet vilket var hoodien och sedan gick jag över till rökmolnet och till sist de små detaljerna så som cigaretten, handen och munnen. Detta tog ca 1-1 1/2 lektion. När jag var klar med konturerna och själva blyertsarbetet så gick jag över till att måla bakgrunden. Jag använde mig av Akryl färg för tjockhet och gott fäste. Jag målade bakgrunden i mörkgrön för att den gula färgen på hoodien skulle riktigt lysa och framhävas och sätta fokuset i affischen. Så bakgrunden blev grön och hoodien solgul eftersom att Amnesty-loggan är gul. För att texten och resterande detaljer inte skulle försvinna så valde jag att använda ytterligare en poppande färg som jag visste skulle gå bra ihop med resten av kulörerna så valde jag blå. Blått är fint och jag tycker det är en färg som bidrar med en känsla som går hand i hand med det gula och det gröna. På ca 2-2 1/2 lektioner målade jag på min affisch. När jag kände mig klar med de större delarna av måleriet så gick jag över till tidningspappret. Jag klippte och karvade ut bitar för att skapa konturen av rökmolnet först och främst och gick därefter vidare till att skapa själva innehållet. När jag hade täckt hela ytan så klippte jag ut få ord som jag tyckte representerade sånt som hade med Amnesty att göra. Så som ekonomi, politik, fred, hot osv. Jag ville att dessa ord skulle  vara lite större och sätta fokuset i rökmolnet. Jag ville att man skulle förstå att yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är något som påverkar oss och som kretsar kring oss ständigt som ett rökmoln. Det står om det i tidningarna varje dag, det pratas om i TV på nyheterna, i skolan osv. För att sätta ett tydligare avtryck på vad detta moln fyllt av ord symboliserade för något så valde jag att skapa små strån av rök av tidningspapper som kom från cigaretten längst nere i vänstra hörnet. Att klippa och klistra med tidningspappret tog mig kanske 1 lektion, något sådant. Idag 14/10 var sista lektionen som jag höll på med min affisch och den använde jag åt att finslipa och justera det sista och lägga på lite extra lager färg på vissa ställen. När det sista var på sin plats så var min affisch klar!

Resultat:

Jag blev riktigt nöjd med min affisch, den blev nästan ännu bättre än vad jag trodde att den skulle bli. Jag älskar urvalet av färger och att jag utmanade ideen om just användandet av 3 färger. Jag använde mig av grön, gul och blå men valde att använda mig av två nyanser av blå för att skapa en mer detaljerad och intresseväckande plansch. Jag älskar hur kraftfull den är i sitt uttryck och sin känsla, den känns vass och kaxig. Den känns kraftfull och budskapsberikad. Jag älskar hur trycket fick sig ett eget och riktigt budskap och hur färgen på detljerna verkligen poppar. Jag tycker om hur formen på rökmolnet blev och att de få orden som jag ville skulle assistera budskapet faktiskt gjorde sin sak och kom fram på ett snyggt och tydligt sätt. Jag är jättenöjd med detaljerna i sig och hur jag har tänkt att varje grej har ett syfte men jag är än mer nöjd över hur helheten blev och att allting faller sig så snyggt och väl tillsammans. Jag älskar min affisch och jag tycker absolut att den föll för syftet och står bakom Amnesty`s värderingar och mål för människan. Jag är riktigt nöjd!

[hannakristenssson]

Beskriv ditt

Syfte -

Mitt Linoleumtryck känns som mitt helt egna, det känns unikt och helt och hållet Hanna. Jag började med att söka runt på inspiration på framförallt Pinterest. Genom att söka på var initial för sig kunde jag se vilken form och vilket typsnitt som kändes finast och som mest rätt för mina initialer. Jag tänkte ut min design i huvudet och printade ut det på papper med blyerts. Valde att ta med alla mina tre initialer H-Hanna, L-Lovisa, K-Kristensson. Symbolen var svårare. Jag började direkt tänka efter vad det finns för saker som jag gillar och det första jag kom att tänka på var stjärnhimmelen. Jag och min syster, vi älskar att kolla på stjärnor och det är något som intresserar och fascinerar oss båda så det blev en självklarhet att avbilda månen och ett par stjärnor. 

Jag ville att mitt tryck skulle bli så cleant och skarpt som möjligt, inte utge ett hårt intryck med hårda skarpa linjer men jag ville att det skulle bli sy tydligt och rent som möjligt. Därför valde jag att mina initialer skulle vara det som fick färg, själva högtrycket och att mina stjärnor och månar skulle sticka ut. Man skulle ju kunna tänka sig att jag ville att ytorna runt omkring skulle få färg för att kunna skapa en illusion av en natthimmel med mina initialer och stjärnorna ibland den men jag ville ändå inte göra det för lätt för mig och kanske om jag hade låtit ytorna runt omkring vara högtrycket så skulle det riskera att se kladdigt och rörigt ut vilket inte var mitt mål. Jag tror även att mitt sätt att låta mina initialer och min symbol få färg gör att det är dessa som kommer i centrum och det är så jag vill ha det. 

Metod -

När det kom till att göra själva avtrycket från skissen till plattan fanns det olika metoder och tekniker att använda sig av. För mig som aldrig gjort något sådant här tidigare var det svårt att direkt välja den rätta så jag fick testa på lite olika. Den första var att jag fyllde i min skiss med en kålpenna som förhoppningsvis skulle färga av sig på plattan när jag tryckte hårt med min skiss ovanpå denna. Experimentet misslyckades så jag gick vidare till nästa försök, vilket blev att använda sig av ett träverktyg med en spetsig tagg i ändan som man skulle använda för att sticka hål med. Jag placerade min skiss över min platta och satte verktygets spets mot skissens blyertsritade områden och började följa formen av initialerna för att se om det gjorde något avtryck. Till en början stack jag hål runt omkring mina initialer och mina symboler för att jag inte ville att trycket i sig skulle bli förstört eller avsmalnat men detta funkade inte. Eftersom att jag inte stack hål där det fanns blyerts, fanns det ingen chans att blyertsen skulle göra ett avtryck på plattan under. En bit in under denna process förstod jag detta och jag bytte metod till att sticka hål där det fanns blyerts i min skiss. Voops så fick min skiss sig en avbildning på plattan under. Viktigt att tänka på var att man hade satt sin skiss rätt på plattan så att det blev bakåtvänt, om skissen ligger fel kan trycket riskeras att bli bakvänt och då kanske du måste göra om allt i slutändan. När jag hade min skiss avmålad på plattan så började jag med att fylla i med kolpennan som jag hade använt tidigare för att lättare kunna se vart jag skulle skära och inte skära. Nu var det dags att börja skära runt mina initialer och mina symboler. Jag började med ett av verktygen som hade en mindre spets för att till en början kunna skrapa fram konturerna av min skiss. Detta verktyg fungerade jättebra för just detta och kanterna blev bra utskurna. Detta höll jag på med ett tag tills jag kände mig färdig med att skära ut just konturerna. Sedan hade jag de större, tomma ytorna att jobba med och då var det lilla verktyget lite för litet och klent för att skrapa med. Då fick jag hjälp med ett annat lite plattare och större verktyg att skrapa med som på ett effektivare sätt kunde ta ut de tomma ytorna. Efter detta var det dags att finslipa och då använde jag mig av ett skarpt och vasst verktyg för att få till kanterna lite bättre och för att helt enkelt städa upp min arbetsyta. 

Sist men inte minst var det tid för att färga och göra ett testtryck. Vi använde oss av oljefärger som är en mycket kletig och tjock färg. Eftersom att min platta kändes rätt skör med sina smala initialer och symboler och hade lite hål i sig på bottnen så valde jag att måla på min oljefärg med en mindre pensel istället för att använda roller. På så vis kunde jag styra bättre var min färg hamnade och även blanda lite färger här och var. Jag valde blått och svart för att representera den svarta natten som lyses upp av himmelens vackra isblå/vita stjärnor och månar.

Resultat:

Mitt resultat blev ett Linoleumtryck som gav mig en direkt känsla av Grekland och grekisk konst och mytologi. Om man ser på mina konturer så är de lite rundade precis som Greklands arkitektur och utomhusfasader är lite rundade och mjuka. Symbolerna av stjärnor och månar ger ett ännu starkare intryck av grekisk kultur och den antika grekiska mytologin om olika sagor och gamla historiska sägner. Jag blev rätt så nöjd med mitt tryck, jag är nöjd över hur bra resultatet blev av ett så pilligt jobb men om man tar en titt på min skiss och jämför med mitt resultat så blev det inte lika skarpt och cleant som var mitt mål. I mitt färdiga tryck har jag även målat i på vissa ställen där jag var lite snabb på handen och råka skära bort en bitt av min skiss, men det var helt okej att jag gjorde så och även för att förstärka färgen i trycket. I stort är jag nöjd med mitt lionelumtryck.

Det som var svårast i allt detta skulle jag nog säga var att skära runt konturerna av mina initialer och framför allt stjärnorna. Det var ett pilligt jobb som inte blev helt perfekt men med tanke på den tid jag hade och med min erfarenhet så känner jag ändå att det är helt okej att det blev som det blev. Mest nöjd med blev jag nog av mitt färdiga resultat, det får mig att tänka på mig och min syster när jag ser på stjärnhimmeln och jag får en tanke på Grekland som är ett av det vackraste landet jag har varit i. Jag får en bra känsla när jag tittar på mitt färdiga tryck och det är jag nöjd med.

Skulle jag någonsin göra om detta? Ja absolut. Skulle jag göra något annorlunda då? Ja jag skulle definitivt gjort en svårare skiss och skapat fler och större utmaningar, visst detta var pilligt och utmanande men hade jag haft mer tid så skulle jag definitivt utveckla skissen och gjort det en aning mer komplicerat. Kanske skulle jag även tagit längre tid på mig att leta inspiration och kanske skulle jag även välja en annan metod för att föra över skissen till plattan. Jag är säker på att det finns bättre och mer passande metoder än den jag använde mig av genom att sticka hål i min skiss. För att vara ett första linoleumtryck så är jag extremt nöjd och jag tyckte att det var en bra första uppgift. 

Hanna Kristensson

[hannakristenssson]

Denna uppgift hör till kursen Digitalt skapande. Vi skulle genom en 360-bild återskapa en planet på varsitt unikt sätt. Min planet kallas jag för Planet.Pride!

Jag började med att ta min 360 bild via ett program kallat Panorama 360 som jag ladda ner från app store på mobilen. Bilden tog jag alltså i min kamera i mobilen, inte med en riktig systemkamera. Jag gick en bit bortom skolområdet och ställde mig på en hög kulle. Bilden i sig var inte särskilt rolig eller unik så jag tänkte att jag skulle få jobba mycket med redigeringen för att få fram ett fint och unikt resultat.

Jag började med att följa den länkade youtube-videon på itslearning till en kille som förklarade hur man omvandlade en 360 bild till en planet. Det var enkelt och effektivt att följa instruktionerna. Men bilden var som sagt väldigt tråkig fortfarande...

Jag valde att göra bilden i svartvitt och höjde både kontrasten och ljuset i bilden via kurvor. Jag tyckte också att det hade vart fint att lägga in en annan bakgrund. Det blev rymden, med en mängd stjärnor. Jag klistrade in stjärnbilden och suddade fram planeten som låg bakom. Därefter omvandlade jag från normal till raster för att få fram molnen som fanns i den tidigare bilden (orginalet). Jag höjde även intensiteten och ljuset ytterligare för en extra stark effekt. 

Sedan valde jag även att klistra in en måne lånat från pixabay som jag omvandlade från normal till subtrahera. Jag målade även 3 olika lager med olika nyanser av blå för att ge månen en fin häftig yta. Jag klistrade även in en austronaut som jag ritade ut med magnetlassot och klistrade in. Jag la även två olika lager med färg på dräkten så att det skulle bli lite roligare och detaljrikt. Jag la även till en pride-flagga och ritade dit en vit linje för att få det att se ut som att rymdmannen håller i flaggan. 

Till sist valde jag att höja intensitet ytterligare så att bildens olika detaljer och områden fick en sammansvetsad helhet!

Jag är riktigt nöjd med min planet. Den blev absolut inte som jag tänkt mig i mitt huvud men den blev faktiskt bättre, haha. Jag tycker imagen är cool och färgerna kommer fram. Jag tycker även att det blev väldigt fint med molnen som tittar fram i bakgrunden, genom stjärnorna och den blåa färgen. Jag testade även med att lägga till en såpbubbla i mitten av planeten för att jag tyckte att färgerna var så fina och att de gick bra ihop med pride-flaggan, jag omvandlade från normal till subtrahera och suddade med mycket låg opacitet, men tyvärr blev det lite mycket så jag valde att ta bort den. Men kanske att jag någon dag listar ut vad som skulle passa i mitten, men för tillfället så får det räcka. Jag är nöjd!

Hanna Kristensson Es1

[hannakristenssson]

Hålkameran (Camera ob scura) är ett analogt sätt att fota på. Hålkameran är en burk, en plåtburk som isolerar bort ljus. I änden av burken finns ett litet hål som kan släppa in ljus, framför det finns en bit tejp som man kan ta bort och sätta dit när man väljer att ta fotot. I locket på burken sätter man ett ljuskänsligt papper som reagerar på ljus och färgar av det som är framför burken. Det är viktigt att sätta på det här fotopappret i ett mörkerrum där det inte finns något som helst ljus som kan påverka pappret. I det mörka rummet sätter man fast pappret och isolerar burken noga och ordentligt med tejp. Sedan väljer man vart man vill ta sin bild. Vi gick ut när det var lite molnigt. Jag valde att sätta min burk på ett stativ framför ett cykelställ. Sedan tog man bort tejpbiten och väntade i 1 minut för pappret att reagera på ljuset. Tiden beror på ljuset vid den platsen.

Sedan går man in i mörker rummet för att sätta igång framkallningsprocessen. Först lägger man sitt papper i första vätskan: Framkallning i ungefär 2 min och sedan flyttade vi över fotot i vatten som fungerar som ett stopp på framkallningen så att inte fotot fortsätter att framkalla. Annars kommer fotot bli alldeles svart och förstört. Här ligger fotot i ca 10 s. Sedan lägger man fotot i vätskan för fixering i ytterligare 2 min och till sist i vatten för att spola av och tvätta rent fotot. Sedan måste man vänta tills pappret är alldeles torrt tills man kan börja scanna in. 

Idag scannade vi in våra negativ in i datorn. Eva visade oss scanner-maskinen och programmet som används i stora Mac datorn för att se vad som scannas i maskinen. Där kan man också bestämma upplösning och storlek på bilderna innan de läggs in i ett dokument och sedan vidare in i Ps.

Vi air-dropade bilderna som låg på ett dokument in i varje dator och öppnade upp dokumentet i Ps där man kunde beskära ut sin egna bild. Därifrån inverterade jag mitt negativ, så att de ljusa partierna i bilden blev mörka och de mörka till ljust. Bilden var inte längre ett negativ. Därifrån började jag att redigera ljuset och ta bort dammet i bilden. Jag använde mig av kurvor och kontrast för att sänka ljusstyrkan i min bild och göra kontrasterna starkare. Det jag märkte här var att vanligtvis när man vill mörka en bild, så drar men kurvan neråt men denna gången var det tvärtom. För att göra bilden mörkare behövde man dra kurvan uppåt, samma sak hände med kontrasterna. För att få bort det mesta av det tydliga dammet som befann sig på fotot så använde jag mig av plåstret. Jag skapade då ett nytt tomt lager och valde inställningen “justera alla lager”. På så sätt var det bara att måla bit för bit för att ta bort dammet. Och detta var i princip allt jag gjorde på första bilden. 

På den redigerade bilden valde jag att göra samma justeringar med mitt “negativ” innan jag började färglägga. I själva färgningen så valde jag att hålla det simpelt med låg intensitet och mjuka färger. Jag valde att färga större partier, så som husväggar, himmeln och gräset. Jag valde att inte färga mer för det var svårt som det var och det hade inte blivit snyggt att fokusera på detaljer. 

Hela den här analoga praktiska processen var riktigt rolig och intressant att genomföra. Det var kul att höra om de första negativen och om vätskorna som användes förr och vilka som används idag. Det var också roligt att man faktiskt kan fota med en kakburk, det trodde jag inte!! Det som var svårast med detta tror jag var att se till så burken var ordentligt isolerad och tät från ljus, det är en viktig bidragande faktor som kan förstöra hela bilden om det inte blir rätt. Det var också svårt att hålla kameran still, men eftersom jag till min sista bild använde ett stativ så blev det mycket bättre och enklare. Men rolig uppgift!

Hanna Kristensson Es1

[hannakristenssson]

Idag fotade vi samhällslinjen. Vi var i Assbergssalen och iscensatte en bild. Vi använde oss av tal stolen, några växter, FN-flaggan och några mindre FN-flaggor. Vi ville att en av samhällseleverna skulle stå vid tal stolen och “tala” om något viktigt. En åsikt, ett argumenterande tal, vad som som rörde FN eftersom att det är just samhälls elverna som är som mest engagerad i rollspelet som hålls på skolan varje år. 

Vi använde oss av blixtarna och ljusmätare för att mäta av vilka inställningar vi skulle använda oss av i kameran. Vi hade en inställning på F-5.6, S-1/125 och ett ISO på 800 som jag senare fick sänka till 500 då mitt ljus blev väldigt ljust och kontrastliknande. Jag stod först framifrån och tog bilder på längre håll men efter ett tag kände jag att det inte blev som jag ville, det blev lite platt och för iscensatt och “fejk” liknande. Så jag ställde mig i profil i hyfsat likgiltig höjd som scenen. Jag ökade brännvidden och plötsligt kändes det mycket bättre och som att det blev bra bilder. 

Väl i Photoshop valde jag att höja exponeringen eftersom att ljuset i Assbergssalen inte var den bästa. Sen ökade jag även kontrasten, samt i klarheten. Jag sänkte både temperaturen och lystern rejält för att få till en så kall och ren bild som möjligt. Sen beskärde jag rätt rejält för att få bort så mycket luft som möjligt runt omkring. Jag beskärde även bort växternas bruna trä färgade krukor för att det drog fokuset åt fel håll. Jag valde även att ta bort som mest luft i vänster för att lyfta fokus och blicken mot Fanny i talar stolen. Också för att motivet ska vara så långt som möjligt i vänsterhörn och då tänkte jag att det svarta draperiet skulle passa perfekt för texten som ska vara där.

Jag blev ändå ganska nöjd med bilderna. Jag är glad att jag bytte vinkel och beskärde såpass mycket som jag gjorde för det gav ett tätare och mer spontant intryck, också blev det mer proffesionellt och genomtänkt. Jag skulle ändå ha velat testa med en vitare bakgrund eftersom att arrangörerna eller de ansvariga tyckte mest om de bilderna från andra program som var ljusa och fräscha. Dessa är rätt mörka, men samtidigt så är bilderna på estet och teknik rätt mörka så det kanske väger upp och ger ett fint sammanhang ändå. Men ändå glad att jag zoomade in hyfsat och anvisade modellerna till att kolla åt specifika håll. Samt att jag bild behandlade bilden så kall och ljus som möjligt utan att det blev dålig upplösning eller surrigt utseende.

Nöjd men skulle velat testa på mer! Målet var att rikta fokus på samhälls insats i FN-rollspelet, spontanitet, FRED och gemenskap vilket jag ändå tycker att vi fick till med deras glada ansiktsuttryck och att det ser ut som att det faktiskt pågår ett viktigt och fredligt samtal i salen!

Hanna Kristensson-Programkatalogen 2018

[hannakristenssson]

Behind the scenes bilder av Eva Bäcklund på ekonomiprogrammet!

Iden var att ta inspiration av Pernilla Wahlgrens showbild där hon och hennes kamrater chillar i en soffa och det är kaos runtomkring, de har champagneglas i händerna, serpentiner hängandes i taket, konfetti på golvet osv. Vi önskade att få till en liknande bild till ekonomiprogrammet fast att vi skulle byta ut all festdekor mot lagboken, andra inläsningsmaterial, monopolpengar som skulle kastas som konfetti. Vi ville ha en spontan bild där eleverna var fullt uppe i sitt häng med varandra och i plugget!

Det var en utmaning att få till detta. Vi bytte bakgrund ett flertal gånger, vi rättade till störande material som låg runtomkring samtidigt som vi såg till att modellerna visste vad de skulle göra och vart de skulle kolla. Det var en svettig kamp och en utmaning men det var riktigt kul och vi kände oss nöjda. 

Eva fotade dessa bilder med en Canon EOS 70D. Kameran var inställd på ISO 800, F-4.0 och en slutartid på 1/125. Jag bild behandlade och justerade temperaturen, exponeringen, drog lite högdagar samt i svärtan. Ljuset i klassrummet gjorde att det blev en utmaning för mig att behandla bilderna. Det blev aldrig riktigt snyggt och som jag ville men jag gjorde så gott jag kunde och försökte att få till ett så snyggt och rent ljus som möjligt. 

Just denna fotograferingen hjälpte jag till extra mycket med att instruera modellerna och få till rekvisitan så jag fotade inget, det får jag göra till nästa gång så att jag får fota mer än vad jag instruerar. Men jag är en person med ett kontrollbehov och gillar att vara med och bestämma hur något ska se ut. Men jag måste jobba på att låta andra ta chansen och erbjuda sig, så att jag inte alltid tar “ledarrollen”. 

Men mycket roligt och jag tror att de blir jättebra i helhet med katalogen!

Hanna Kristensson