languagestoday

[languagestoday]

Pourquoi dit-on « Allô » lorsque l’on répond au téléphone ? Cette expression utilisée par les francophones vient pourtant de Hongrie ! Contrairement à ce que l’on imagine « allô » n’est pas l’interjection que l’on utilise dans le monde entier. Et pour cause, les Italiens répondent avec l’expression « pronto ». Quant aux Espagnols, c’est « diga » qui leur permet d’interpeller l’autre personne au bout du fil. Pour autant, ce terme utilisé par ceux qui parlent la langue de Molière est inscrit dans le dictionnaire Larousse.

« Allô » ou « allo » ?

Sur le livre qui donne les définitions de tous les mots et néologismes de la langue française, cette expression est bien inscrite et reconnue. Un seul mystère persiste quant à ce terme incontournable. Un débat a eu lieu à l’Académie Française qui recommandait d’apposer un accent circonflexe sur le « o » de « allô ». Bien qu’il ne s’agisse pas à proprement parler d’un terme français, l’orthographe, qui a été l’objet d’une étude polémique, a été tranchée. Pour autant, cette interjection est issue de Hongrie pour une raison particulière qui donnera sens à ces quatre lettres.

Un mot inventé par Tivadar Puskas

Alors que beaucoup croient que « allô » est la version française du mot anglais « hello », qui signifie « bonjour », cela est loin d’être le cas. En réalité, cette expression ressemble au mot hongrois « hallo », qui a pour traduction « j’écoute ». Et ce mot est loin d’être issu d’un consensus de ce pays d’Europe puisqu’il a été inventé par Tivadar Puskas, qui n’est rien d’autre que l’inventeur du central téléphonique. Une anecdote qui enrichit la culture générale à l’heure où ce mot populaire suscite encore des interrogations.

Un mot ressemblant est utilisé par les bergers normands

Lorsque l’inventeur hongrois a testé cette machine qui a révolutionné le monde en avril 1877, il a interpellé son interlocuteur avec le terme « hallod ». Ce dernier a confirmé en répondant « hallom » [ndlr : je t’entends ou j’écoute en hongrois ». Ce mot a été réapproprié par les Français avec le mot que nous utilisons tous. Cette interjection n’a pas seulement été utilisée par ces derniers. Au XIème siècle, les bergers normands installés en Angleterre après l’invasion de Guillaume le conquérant, réunissaient leurs troupeaux en criant « hallo ! » Au Québec, le mot sur lequel s’est penché l’Académie Française est également utilisé mais pour un autre message. Les habitants de ce pays francophone ne l’utilisent pas au téléphone mais plutôt lorsqu’ils se retrouvent ou alors pour se dire au revoir.

[languagestoday]

I am at that awkward stage between birth and death.

[languagestoday]

[languagestoday]

[languagestoday]

Did you know that Lao shares similarities with Thai, making it almost intelligible to speakers of both languages. It also has over 80 minority languages spoken by various ethnic groups. As a former French colony, many Lao people also speak French to a certain extent.

The Lao language, the official tongue of Laos

The Lao language, also referred to as Laotian, serves as the official tongue of Lao. It is part of the Tai language group, a branch of the Kra-Dai language family, which also includes Thai, Shan, and languages spoken by smaller, related ethnic groups in Laos, Thailand, Burma, southern China, and northern Vietnam. The languages in the Tai family all share a common grammar and tone structure.

Because Lao is very similar to Thai, many Laotians can understand spoken Thai, and those who are literate can read Thai as well. Lao is known as Isan in the northeastern region of Thailand, and is also spoken by the majority of the Isan people there, who share the same ethnic roots as the Lao people.

It features a tonal system with six tones in the Vientiane dialect: low, mid, high, rising, high falling, and low falling. Similar to other tonal languages, the tone of a word determines its meaning, therefore speakers must speak clearly to avoid misinterpreting what they are trying to express.

Like many other tounges, Lao has its own alphabet, made up of 28 vowel sounds derived from a combination of 26 consonant symbols and 18 vowel symbols. The Lao alphabet has the same Brahmic base as Thai and Khmer, however, unlike Thai, Khmer is unintelligible to Lao. It is written from left to right. 

Minority languages in Laos

Khmu language

With over 500,000 speakers, the Khmu ethnic group is the largest in Laos and is mainly concentrated in the northern provinces.

The Khmu language is defined by the influence of surrounding state dialects, the number of consonants, and the presence of a vocabulary range that is normally simple to comprehend but more difficult to transmit between geographically distant speakers.

The tongue is mainly used by Khmu people among each other only, as they speak Lao when interacting with people in Laos' lowlands, working with government representatives, or going to school.

Hmong language

Hmong is spoken by the Hmong people who live in the mountains of Laos, Thailand, Myanmar, and China. There are two primary groups in this community: White Hmong (or Hmong Daw) and Green/Blue Hmong (or Hmong Njua). Despite their proximity, Hmong Daw is the main language, and the Hmong writing system, which has eight or twelve consonants, corresponds to the Hmong Daw dialect.

The primary distinctions between these two languages are in vocabulary, pronunciation, word structure, and grammar. However, over time, the two dialects have experienced various changes to increase mutual intelligibility. It's worth noting that most Hmong also speak Lao.

[languagestoday]

[languagestoday]

Tell me and I'll forget

Teach me and I'll remember

Involve me and I'll learn

[languagestoday]

ÄLAS användes förr om att busa, skoja eller toka sig, ställa till med förtret, ofog eller upptåg, flörta, pladdra eller prata nonsens. Ordet kommer från det fornsvenska ”äla”, en person man retades med, och ÄLE som finns i ordet SKOGSÄLE, ett skällsord använt förr om en motbjudande person som höll till i skogen.  ”(Dessa föräldrar ger sina barn)  alt för lång tygel straxt af barndomen:  Effterlåta them gå lata:  sittia lijka nackhöga medh sigh:  dricka och swärma;  spela, älas och allehanda bofwestycken .. lära” 

[languagestoday]

If you knew how quickly people forget the dead you would stop living to impress people.

[languagestoday]

De som inte kan skilja på de och dem får invänta sin dom.

Alla som använder vart om en plats ska tvingas stanna därt.

[languagestoday]

A pangram is a sentence that contains every letter of the alphabet:

The quick brown fox jumps over the lazy dog.

[languagestoday]

Never get too attached to someone,

because attachments lead to expectations,

and expectations lead to disappointments.

[languagestoday]

Nous savons qu'ils mentent

Ils savent qu'ils mentent

Ils savent que nous savons qu'ils mentent

Nous savons qu'ils savent que nous savons qu'ils mentent

Et, pourtant ils persistent à mentir

[languagestoday]

Idag den 12 april är det lakritsens dag! Ett annat ord som har använts för sötsaken är treakel.

Ordet lakrits har funnits i svenskan åtminstone sedan 1500-talet, men förr var det inte det enda förekommande ordet för sötsaken. I stora delar av landet har treakel, treakelse och liknande använts. Uttalsformerna är många. Tera´gelse är vanligt i sydligaste Sverige. Träakelse, treakels o.d. har dominerat i stora delar av Götaland, Värmland och Ångermanland, medan man i framför allt Närke, Västergötland och Östergötland sagt trähackelse. Längre norrut, från Dalarna i söder till Jämtland i norr, är former som treakel och träaker vanligast. Uttalsformen tria´kel har vi bara några få uppgifter om i ordsamlingarna från Jämtland, men den har blivit känd genom namnet på folkmusikgruppen Triakel Länk till annan webbplats.. Gruppens medlemmar kommer från Jämtland och Hälsingland och sjunger ofta visor från dessa landskap.

​Betydelsen 'motgift'

I dialekterna finns bara varianter som slutar på -else eller -el o.d. De är bildade till ordet teriak, som kommer av latinets theriaca ’motgift mot djurgift’. Redan i fornsvenskan fanns treakilse, träakerse med innebörden ’motgift’. Senare har en betydelseutveckling skett, som i dialekterna lett fram till ’lakrits’.Treacle i dagens engelska betecknar däremot ’sirap’. Om utvecklingen från ’motgift’ till ’lakrits’ och ’sirap’ säger Elof Hellquist i sin etymologiska ordbok att den har att göra med att de två livsmedlen förr kunde användas medicinskt. Från Hackås i Jämtland finns ett exempel från folkmedicinen: je ha fått tåkkn krime je jätt kok opp nå mjâlk å fol-ti treakle, innfera å stârk-päpparn (jag har fått en sådan snuva jag måste koka upp lite mjölk och lägga i lakrits, ingefära och stark peppar). Låter som en inte alltför obehaglig kur!

Norska dialekter​

Också i norska dialekter finns treak och treakel. Liksom i Sverige betecknar orden vanligen lakrits, men i delar av Norge används treak om en särskild sorts godsak. Den tillverkas av enbär, vatten, farinsocker och grädde, som får koka ihop till en seg massa. Massan breds ut och får stelna för att sedan skäras i lagoma bitar.

[languagestoday]

ÄLTKAKA var ett ord man använde förr om förstorad mjälte eller lever orsakad av obehandlad älta.   ”Ältkaka kallar man den svullnad och hårdhet i venstra sidan under refbenen, hvilken icke sällan upkommer vid långvarig Älta” skrev Johan Gabriel Collin i ”Försök till förklaring öfver de ord, som förekomma i svenska medicinska skrifter” från 1847.   ÄLTA var förr en benämning på flera olika sjukdomstillstånd och beror sannolikt på att sjukdomen uppfattades som orsakad av att något övernaturligt ansatte eller plågade någon, och kommer från tanken att sjukdom uppstår hos någon genom att denne upprepat och intensivt önskar sig något.   ”Den första frossan, som uppträder hos barn, kallas ”ältfrossa” eller ”älta”. Man tror nämligen, att denna sjukdom framkallas däraf, att barnet ”ältar” (önskar) sig något, det vet dock icke själft hvad. Får barnet det efterlängtade, så ger sig sjukdomen” stod det att läsa i ”Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif” från 1890.     ”Föräldrarna trodde, at hon ältade; togo därföre sin tilflygt til Kärlingar, hvilka gjorde omslag om buken, smorde magen, med mera”.

[languagestoday]

ÄLSKOG har inte något med skogen att göra, utan är en sammansättning av orden ÄLSKA och HÅG, betyder förälskelse eller erotisk kärlek, och kommer från det fornsvenska ”älskoghe”. ÄLSKOG finns belagt i svenskan sedan 1430-talet, och citatet ”Ty iagh är kranck aff elskogh” står i Höga visan ur Bibeln från 1541

[languagestoday]

ÖRKDAG var förr en benämning för arbetsdag, vardag, motsatsen till en helgdag, och ordet kom in i svenskan via det dialektala ”yrkjendag”, yrkesdag.   ”Ingen skulle kunna säga, att hon gav sig ut att fingå mitt på blanka örkdagen, bara för att det gav sig till att bli sol”