Uppdatering: ”skiten” som jag tidigare benämnde är nu över. Det gick bra men blev rätt känslomässigt. När experter lägger sin hand på ens arm och ”ser” det du undvikit så kan man inte fly mer. Det är över nu. Kan välja att lägga mig ner för att dö eller klättra muren. Och tänk då att du inget hellre vill än att klättra upp, men din kropp är så trött, så trött att du mår illa, så trött att du somnar sittandes, så trött att du hellre ligger kvar i soffan än att krypa till sängen.
Det sägs att vi, människan klarar av så mycket. Vilket stämmer att vi faktiskt gör. Vi är väldigt anpassningsbara och uppfinningsrika. Men det jag menar är att det är förbannat slitsamt att alltid mantra ”jag klarar meeeer!” Ibland vill man bara ha flyt. En jävla tur och att något, bara något kan vara enkelt 😅 Det vore en lyx värd mer än pengar. Och jag tycker vi alla förtjänar den! Såklart behöver man utmaningar men inte bara, kom igen nu!
After 48 delirious hours in Buenos Aires, I boarded a ferry that took me to Uruguay in just over an hour. My first impression in 🇺🇾 was a girl sipping mate 🧉 while exiting a bathroom stall at the station 🤭. Probably, the culture of mate deserves a post on its own 🤓. Anyway, my first stop in Uruguay was Colonia del Sacramento, one of the oldest and prettiest towns in the country, home to a UNESCO World Heritage Historic Quarter and a lot of friendly animals. The town is picturesque and lovely but really, really tiny 😅 Despite its size, it used to be an important spot and was disputed between Spain, Portugal and at some point even Brazil before ending up belonging to Uruguay in 1828 🇺🇾. . . . #uruguay #uruguay🇺🇾 #coloniadelsacramento #visituruguay #uruguaynoma #uruguaypost (en Colonia del Sacramento, Uruguay) https://www.instagram.com/p/CopXuIIKpUV/?igshid=NGJjMDIxMWI=