Tumgik
#biologisk mångfald
petterbrorson · 1 year
Photo
Tumblr media
Målmedveten, akvarell, 17x23 cm
Ett frö kanske inte landar där förutsättningarna är de bästa. Ett träd kan stöta på problem i sin ungdom som kan få det att böja sig eller välta. För att klara sig måste det använda vad det har, sträva upp mot ljuset och hoppas att det finns familj och vänner som stöttar. Mycket som oss.
...
Determined, watercolour, 17x23 cm A seed might not land where there are perfect conditions. A tree might run into difficulties in it's youth, that can make it bend or fall over. To make it, it'll have to work with what it's got, strive upwards to the light and hope that there are friends and family around to support it. A lot like us.  
6K notes · View notes
hejaframtiden · 5 months
Photo
Tumblr media
Lise Lykke Steffensen är vd för ⁠NordGen⁠, som är de nordiska ländernas gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser. Förutom arbete med utmaningar inom skog, växter och husdjur, är utbildning och kunskapsförmedling om biologisk mångfald till barn...
0 notes
ilhantosun-blog · 1 year
Text
Analys av djurens rättigheter och trädgårdar (juridiska och humana). Publicerad den 9 maj 2019
Sammanfattning : Artikeln ger en översikt, en kort historik och den nuvarande situationen för djurparker och analyserar statens skyldighet att skydda djurens rättigheter och om det är förenligt med lagen att hålla djur i djurparker.
Kommentar : Rubriken "En djurpark är en stor trädgård där alla slags djur hålls, skyddas och ställs ut" förklaras i detalj under följande rubriker.
Historien om att samla djur i djurparker går tillbaka till antiken. På 1100-talet f.Kr. anlade Wen, den förste kungen av Zhou-familjen i det kinesiska imperiet, trädgårdar runt sitt palats där han höll djur från olika regioner. Detta var inte för att visa upp dem, vilket är fallet idag, utan på grund av kungens passion för att samla.
Moderna djurparker i modern mening började etableras i Europa på 1800-talet. I dagsläget är de i första hand "mänskliga parker".
Mänskliga djurparker är trädgårdar som skapats under namnet "djurparker med exotiska populationer", där människor från många länder, särskilt från Afrika, förs in och ställs ut. Ekonomiska, koloniala och rasistiska faktorer spelade en roll i skapandet av djurparkerna, som började i Tyskland i början av 1870-talet och som snart etablerades i de flesta europeiska länder. Det fanns också en stor efterfrågan från allmänheten. Särskilt den mänskliga djurparken vid Eiffeltornets fot i Paris har lockat omkring 50 miljoner besökare.
Den mänskliga djurpark som skapades var tänkt att spegla det naturliga livet för utställningens invånare genom att visa upp vilda djur från landsbygden tillsammans med människor. Födelsen av den första djurparken i modern mening sammanföll med födelsen av den "mänskliga djurparken".
Pascal Blanchard och Sandrine Lemaire, Le Monde Diplomatique, 2000, s. 16-17. I Europa fördes djur och människor samman som ett uttryck för deras överlägsenhet gentemot andra folk för att skapa "mänskliga djurparker", vilket lade grunden för djurparker i modern mening.
De mänskliga djurparkerna stängdes samtidigt som de mänskliga rättigheterna stärktes. Men djurparker som skapades med människor har överlevt fram till i dag.
Det primära stadiet och syftet med skapandet av djurparker, som i dag återspeglas som underhållning, utställningar och social verksamhet, kan därför knappast beskrivas som rent.
Den allmänna situationen i djurparker i dag
I dag är djurparker strukturer för utställning av djur och för besökande människor. I dag förespråkar vissa människor att djurparkerna ska avskaffas, medan andra anser att de inte bör avskaffas. I allmänhet är skälen till de båda parternas nära/inte nära ställningstagande följande
Huvudargumentet för dem som hävdar att djurparker inte bör stängas är "bevarande av arter och biologisk mångfald". Dessa personer och regeringar hävdar att "djur hotas av utrotning på grund av urbanisering och industrialisering". Därför är djurparkerna viktiga för bevarandet av arter".
Artikel 10 i Unescos deklaration om djurens rättigheter: "Djur får inte användas för mänsklig underhållning, och djurshower och föreställningar strider mot djurens värdighet." När vi analyserar förhållandet mellan denna artikel och djurparker blir det tydligt att det rör sig om en kränkning av en rättighet. Det är ett obestridligt faktum att djurparker i första hand är avsedda att ställa ut djur. Principen "får inte användas i underhållningssyfte", som beskrivs i artikeln, har återigen kränkts.
Vad måste göras?
I denna artikel, där djurparkerna granskas ur många aspekter, står det klart att djurparkernas historia i modern mening har något att skämmas för, eftersom det är uppenbart att djur offras, dödas och avlägsnas från sina naturliga liv i dessa utställningar. Dessutom visar bitter erfarenhet att säkerheten för de människor som besöker dessa platser kan vara i fara.
Det är uppenbart att djurparkerna kränker djurens rättigheter, som skyddas av både vårt lands lagstiftning och internationella konventioner.
Av alla dessa skäl är det nödvändigt att skapa en allmän opinion för att stänga djurparker. Det är nödvändigt att organisera en kampanj för elektroniska signaturer, att skicka klagomålsbrev till de berörda platserna och att få djurvänner att gemensamt reagera i alla medier i denna fråga.
0 notes
samhalletsuger · 2 years
Text
Ulf Kristersson: I Januariavtalet fanns ju inte ens ordet “gängkriminalitet” med!
I samma pressträff där ett avtal läggs fram där “biologisk mångfald” inte nämns.
1 note · View note
atsvensson · 2 years
Text
Nya regler för fiske i Kattegatt sen 11 juli
Nya regler för fiske i Kattegatt sen 11 juli
I syfte att skydda biologisk mångfald i marina skyddade områden på utsjöbankar i Kattegatt och för att motverka bifångst av tumlare och sjöfågel har totalt fiskeförbud (omfattar även fritidsfiske) införts i delar av de marina skyddsområdena. Det gäller Fladen grund, Lilla Middelgrund, Röde bank och Stora Middelgrund. I övriga delar av dessa områden samt i det marina skyddsområdet Morups bank är…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
danielkamarainen · 2 years
Text
Tumblr media
Världsnaturfondens Klimatbarometer 2021
Världsnaturfonden gick nyligen ut med resultaten i deras årliga undersökning av hur vi svenskar förhåller oss till miljöfrågor - den så kallade Klimatbarometern.
Vad skilde då svenskarnas svar i år jämfört med de från 2020? Ganska mycket visade det sig. Och det verkar onekligen som att coronapandemin haft stor inverkan på vår inställning till miljörelaterade frågor. Något som Peter Westman, tillförordnad generalsekreterare på WWF styrker.
– I år det tydligt att covid-19 satt sina spår och fler ser samband mellan klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och pandemier. Allt fler är också villiga att ändra sina vanor, till exempel att äta mindre kött, flyga och shoppa mindre nytt för att minska sin klimatpåverkan, förklarar han.
Klimatkrisen oroar allt fler
I år svarade 6 av 10 tillfrågade att de oroar sig för klimatkrisen, jämfört med 4 av 10 förra året. Och de miljöproblem som oroar oss mest 2021 är: Klimatförändringar. Plast och föroreningar i haven. Skövling och bränder i regnskog.
Undersökningen visade även att oron för ökad mänsklig ohälsa (som svält, vattenbrist och infektionssjukdomar) har ökat från 35 procent förra året till 52 procent i år. Här kan man också anta att coronapandemin varit en bidragande faktor.
Ungefär hälften av de tillfrågade uppgav att de gjort förändringar i sitt resande under året för att minska klimatpåverkan. En av tre säger att de ersatt bilåkande med att gå eller cykla.
Tumblr media
Det framkommer också i undersökningen att köttätandet minskat genom åren och att det är en trend som håller i sig. I år är det nästan dubbelt så många som förra året som uppger att de begränsat sitt köttätande eller slutat helt. Siffran är i år 21 procent jämfört med 11 procent 2020. Bland unga (18-29 år) är det ungefär hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen som svarat att de helt eller delvis begränsat sin köttkonsumtion.
Minskad nykonsumtion
Det är både intressant och upplyftande att också läsa att hälften av svenskarna säger att de dragit ner på sin nykonsumtion av varor under året. Och där är kvinnorna återigen bättre än männen. 6 av 10 kvinnor och 4 av 10 män uppger att de förändrat sitt köpbeteende för att minska klimatpåverkan.
Man kan därför dra slutsatsen att coronapandemin faktiskt bidragit med något gott under det här året. Det är hemskt att det ska till en katastrof för att vi alla ska reagera och börja förändras, men det verkar vara så vi människor fungerar. Det ska också bli intressant att se om alla dessa positiva förändringar kan hålla i sig och till och med förbättras till nästa år.
0 notes
ekologin · 3 years
Link
Henrik Ekmans (berättarrösten i SVTs naturprogram) sommarprat om bland annat förlusten av biologisk mångfald. Lyssna, gott folk!
1 note · View note
unruisseaux-blog · 5 years
Photo
Tumblr media Tumblr media
@ Kulturbageriet Umeå En ynklig tugga  kardemummabulle – Jag tror att det är en vanlig missuppfattning att betrakta ojämlikhet som något där ute i samhället, och att det enda som betyder något för oss som individer är våra egna känslomässiga toppar och dippar, våra vänner och nära relationer. Men ojämlikhet påverkar oss mycket mera intimt, på djupet. Det underminerar vår självkänsla och försvårar sociala interaktioner (R. Wilkinson). Patriarkala yrkespositioner (som även i särklass belastar miljö och resurser mest) samt en patriarkal konsumtionskultur premieras, samtidigt som att  framtidens klimatförändringar angår oss alla samt kräver av oss alla en förändring av samhällets normer, vad som är eftersträvansvärt.  ‘Kvinnliga’ yrkesvägar och yrken (de sociala och omvårdande yrkena) sköts som ett monojordbruk - odling med pestisidier, konstgödsel och åkervis av samma gröda. Arbetsförhållandena rättar sig därefter, med grönsakernas kilopris så billigt som möjligt. De sociala resurserna och yrkesvägarna/vetenskaperna i vårt Sverige ses, och sköts, som en förlegad, näringsfattig och utarmad jord.  Jag saknar biodynamik. Levande trädgårdar skapta med permakultur. Biologisk mångfald som ser till våra rötter och visdomar i att sköta friska och levande jordar. Jag saknar tankar om återbruk och recycling, innovation med språngbräda i gamla utmaningar. Jag saknar tron på den kollektiva trädgårdsmästaren. 
1 note · View note
Link
Ny sida som fokuserar på livsmedelsprodukter baserade på kulturarvsgrödor och råvaror som gynnar biologisk mångfald.
1 note · View note
petterbrorson · 4 months
Text
Tumblr media
Sörmon, akvarell, 17x23 cm
Den här tiden på året är det mörkt när jag vaknar och mörkt när arbetsdagen är över. Vilken tid vore bättre för att måla en liten explosion av färg?
...
Sörmon, watercolour, 17x23 cm This time of year, it's dark when I wake up in the morning and it's dark when the work day is done. What better time to paint a small explosion of colour?
106 notes · View notes
hejaframtiden · 5 months
Photo
Tumblr media
Lise Lykke Steffensen är vd för ⁠NordGen⁠, som är de nordiska ländernas gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser. Förutom arbete med utmaningar inom skog, växter och husdjur, är utbildning och kunskapsförmedling om biologisk mångfald till barn...
0 notes
ericthelemming · 6 years
Video
Det sjätte massutdöendet pågår just nu. Människan är orsaken. Men vi kan också vända trenden och du kan hjälpa till! Under de senaste 40 åren har mängden däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och reptiler mer än halverats på planeten. Vår lilla blå oas i den stora, svarta, ogästvänliga öknen har förlorat mer än hälften av de djur som fanns där för 40 år sedan. Den här snabba förlusten är inte bara en katastrof för de vilda djuren. Den är ett hot mot hela vår existens. Vi människor är helt beroende av den levande planetens stora biologiska mångfald, som ger oss friska ekosystem i hav, skogar och floder. Härifrån får vi luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Visste du att syret i två av tre andetag du tar kommer från havet, inte från träd? Förlusten av biologisk mångfald orsakas av att vi människor lever på ett icke hållbart sätt – i ett överkonsumtionssamhälle med en blind tro på evig tillväxt. Men: vi människor är också de som måste komma med lösningen! Med detta som bakgrund har jag bestämt mig för att hjälpa till genom att sprida detta viktiga budskap: vi måste stoppa utrotningen och värna om vår planets biologiska mångfald. Läget är akut. För att vända trenden behöver vi alla tillsammans agera nu! Hjälp till du också genom att: 1. Dela det här inlägget till alla du känner 2. Klicka på ❤ 3. Kommentera gärna – för ju fler vi blir som engagerar oss desto fler röster når vi! 💪 4. Stöd WWFs insamling wwf.se/varldshjaltar (länk i bio) #världshjältar #biologiskmångfald #stoppautrotningen #levandeplanet @zatterqvist @wwfvarldshjaltar https://www.instagram.com/p/BoQueReFdGC/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=1hzo08n7gpwls
1 note · View note
samhalletsuger · 5 years
Text
SCB – Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019
¤ Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. (Mål 13)
¤ Målet om hållbart nyttjande av hav och marina resurser kommer inte att nås till 2020. Problemen med övergödning, farliga ämnen, svaga fiskbestånd, främmande arter och påverkan på känsliga havsmiljöer kvarstår. (Mål 14)
¤ Det marina skyddet utgör 13,8 procent av Sveriges totala havsyta, inklusive den ekonomiska zonen. Sverige når därmed det globala målet om att skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena till 2020. (Mål 14) ¤ Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats och hastigheten med vilken arter försvinner har inte bromsats upp. Störst är risken för arter som är i behov av jordbrukslandskap och marin miljö. (Mål 15) ¤ Halterna av hårt reglerade miljögifter minskar långsamt i modersmjölk och blod i Sverige, medan halterna av ämnen som ännu inte reglerats, såsom långkedjiga PFAS, ökar. (Mål 2)
¤ Andelen besvärade från luft i bostaden respektive utanför bostaden var på ungefär samma nivå år 2015 som år 2007. Skillnaden är att fler vuxna än barn och fler kvinnor än män nu uppger att de besväras. (Mål 3) 
¤ Vattenanvändningen minskar generellt och är tydligast inom jordbruket: från 9 000 kubikmeter per miljon kronor i förädlingsvärde år 2005 till 6 000 kubikmeter år 2015. Även hushållens vattenförbrukning har minskat. (Mål 6 (...)
¤ Långtidsexponeringen för partiklar i omgivningsluften sjunker. Partiklarna kommer framför allt från långdistanstransporter från kontinenten. Exponeringen är avsevärt högre i södra än i norra Sverige, eftersom de södra delarna av landet påverkas mer av vindar från Europa. (Mål 11)
¤ Matavfallet minskade med 4 procent under åren 2014–2016. Hushållen står för 75 procent av matavfallet. (Mål 12)
¤ År 2016 låg mängden farligt avfall på 238 kg per person, jämfört med EU-genomsnittet 125 kg per person. Under åren 2010–2016 minskade den totala mängden uppkommet primärt farligt avfall med 13 procent i Sverige. (Mål 12)
¤ Den största delen av utsläppen från konsumtion utgörs av privatpersoners konsumtion av till exempel livsmedel och transporter. (Mål 12)
¤ Utsläppen av växthusgaser inom Sverige har minskat under åren, bland annat på grund av förändrade energikällor för uppvärmning av bostäder och fastigheter. Under de senaste åren har minskningen dämpats. (Mål 12)
¤ Under åren 2008–2017 minskade industrins stationära utsläpp av växthusgaser och inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser med 17 procent. År 2017 stod de för 64 procent av växthusgaserna. (Mål 13)
¤ Sverige uppfyller målet om att implementera internationella instrument för att motverka illegalt, orapporterat eller oreglerat fiske. (Mål 14)
¤ Under åren 2000–2015 har skogsmarkens utbredning sjunkit med 1 procent. Samtidigt har andelen skogsareal som skyddas av lag ökat med 19 procent. (Mål 15)
Listan ovan är ett citat från publikationen som du hittar här.
4 notes · View notes
atsvensson · 2 years
Text
Brax som delikatess är också bra för miljön
Brax som delikatess är också bra för miljön
Braxburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken. Den ansågs förr vara en delikatess. I dag ses den som skräpfisk –…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
perpicturescom · 6 years
Photo
Tumblr media
Hur berättar man historien om biologisk mångfald!? Svårt men en helt fantastisk utmaning och nu är min skiss klar. Det blir en resa med fakta och fantasi! #biologiskmångfald #djur #liv #växter #bonnier #clio #läromedel #animation #aktivitet #art #mylifeasanillustrator #illustration #perjosekarlen
1 note · View note
ekologin · 7 years
Link
0 notes